Göteborgsposten – 26 juni 1869, sida 1

hedern häraf ovedersägligen i främsta rummet en enskild person, fabrikör J. Michaöli, som här nedlagt betydliga kapitaler i byggnader och med aldrig tröttnande omsorg sökt och ätven lyckats ötvervinna de naturvidrigheter, som rest sig mot åstadkommande af en rikare växtlighet. Peuningen ensam lockar icke fram blomsterparterrer och syrenhäckar på den nakna klippan, dertill fordras nit och intresse samt framför allt ett tålamod, som icke förtröttas, när de bästa beräkningar gång efer gång korsas af de nyckfulla elementerna. För närvarande är hr M. sysselsatt med uppförande af en särdeles komfortabelt inredd villa, ämnad att under hela året bli hans och hans familjs bostad, då han snart kommor attupphöra med sin rörelse i staden för att slå sig i ro i iden lilla vrå bland bergen, som han sjelf skapat. Han skall derifrån också ha en glädjande öfversigt af hvad hans företagsamhet skapat åt andra. Se der hvad vi tänkte, då Långedrag, belyst af den rosiga aftonrodnaden, försvann vid horisonten och ångslupens biljettförsäljare med ett: Polett till staden, herre, väckte oss åter till verklighet. Funnos då inga mörka punkter på den ljusa taflan? Jo, visserligen. Hvar man framgick och isynnerhet på gångstigen, som leder från bron fram till värdshuset, hejdades man af bleka, utmärglade, i trasor klädda varelser, företrädesvis äldre qvinnor och halfvuxna gossar och flickor, hvilka framgnällde ett ynkligt: En liten styfver! När man sjelf är glad, vill man gerna se andra glada och följaktligen var det icke lätt att stålsätta sig mot de bedjande rösterna. Hvem kan, när man sjelf är mitt och belåten, neka att ge en slant åt en liten stackars, utsvulten parfvel eller åt en bedjande mor med ett dibarn vid det utsinade bröstet? Men följden blir, att de allmosesökandes antal tilltager i en så betänklig grad, att vederbörande till slut få mer än svårt att utrota tiggeriet. Bäst är dertöre att i tid vidtaga lämpliga mått och steg för dess hämmande. Storre delen af de tiggande säges om Söndagarne invandra från flera mil aflägsna socknar, ja ända från Marks och Kinds härader, hvarest, som bekant, stor nöd är rådande. Vi veta oss tillmötesgå en all män önskan, då vi påpeka ofvannämnde sorgliga förbållande, att behjertas af dem det vederbör. Det torde vara svårt att afgöra om under den komiska masken af ett pekorale, storartadt som få, i efterföljande rader, som al en händelse kommit i vår ego, döljer sig en ovanlig oförsynt tizgerispekulation eller en hel liten roman ur det verkliga lifvet. Läsaren må sjelf gissa. Vi meddela aktstycket, efter vanligheten återgifvet med diplomatisk noggrannhet: Högakttade — — ja — af — pudoss(?) hand ock — makt Högt akttade — ock rejerar sin eggen förmöggenhet — ock ej jör såm en i stockhålm — hoger — — ja övver — alla ock lad skall med laggbyggas — — men jag har ea proses — såm — metiden skall utvissa — att land med lag vill han — skall kuggas — och her i jotte bårj — kan jag fa fram sakken och till all las nytta — bör sakken kämma idagger — och så lenge blodet rinner varmt i mina ådror — jerinie jag mig — — för den er ej hög — såm sitter på sintron — — ock befaller kyrkoherdar — ock polis mesttare — att sktifva audias namn falskt — för att slippa utijifva — en summa stor a 2 tussen så jag har fått lidd:t nöd för i — 5 år — ock er kottad med straff äm jag våggar rörra vid sakken — — — men jag er sekker ock — har sakken klar ock den högga mannen littar på att jag er fattig ock maktlässer. — åm det jelpper så — bedder jag öd mjukt att få näggätarbette såm kunde jelpatill med soddans uttJift — jag var ifredase ull N. N. ock tallade äm förhållande — ock han blef förferrad ock bad mig att jag eämer en kvina skulle velinte lätta såddant käma i daggen — för äm det kämer för retta så blir det — majjestets brät af — — ock docktor N. N. får mista kappan dito polismestar N. N. får straf — ock — N. N. bad mig mykke aJt redda Hög hettens renumme men sanningens klarbet — skal doljas — ock jag ock itt 5 äritt barn vi skall fara illa — ock jag vill för öodmjukka mig för ala rettvissa högga — att varra gadda ock Jiva mig arbetet — jag er nu bar slitten på alt — ock — jag er förutt kendder af jötte bårjs redbara nå bless för att hafva ijenämgätt juppa lidande — vilket jag nu håller på att uttjiva en följelång äm om stockhålmares hårdhet och jotte bärjares godhet förlått — förlått — mitt sortviflade beslutt teknan — IIog akttat med den jappaste underlänighet ock jag vett att det er ej på sin plats at krifva till högrepersoner men — bäjmukt — bedesum nådd ock ett svar teknar I morgon 8 dagar inträffar härstädes den stora Stangenska resckaravanen. Programmet ipptager för dagen: besök i Tädgärdsförevingen, hvarest konsert eger rum. Tänk