Göteborgsposten – 25 juni 1869, sida 1

Studentmötet i Kristiania. Efter norska Morgenbladet lemna vi här nedan i sammandrag en skildring at de sista, egentligaste festdagarne under det nu afslutade studentmötet i Kristiania: Fredagen d. 18 Juni kl. mellan 5 och 6 på morgonen var det ovanligt lifligt och rörligt på Carl-Johans-Gade. Hela sträckan ned igenom från universitetshuset och till förbi Egertorgot var uppfylld al till en del mycket eleganta vagnar, ordningemån försedda med små flaggur rörde sig fram och atet längs vagnsraden och en mängd unga, sommarklådda studenter med hvita eller svarta mössor på hufvudet, student mötesoch sangartocken i knapphålet och en hrar med sin lilla nattsäck i handen, svärmade till tåget från alla kanoter. Det var de svenska, danska och norska studentern-e utflygt till Ringerike och Dammen, som nu skulle taga sin början. Änskönt det var tidigt på dagen och man qvållen förut varit med om sångfesten på Klingenberg, hvilken slutade temligen sent, voro dock alla ansigten strålande, helsningar, igenkänningetocken och visitkort utbyttes pi alla kantar, Så småningom lugnade man sig, samlades och steg i vagnarne, som utgjorde det respektabla antalet af öfver 150 stycken. Satt man i en af de ofverst vid universitetshuset placerade, kunde man icke se slutet of det ofantliga tåget, som ormade sig fram utelter farleden. Da och då kom ännu en ny flock gäster eller ett ekipage, som försökte att bryta vagnsraden, men hölls tillbaka af de nitiska ordningsmännen eller al bestyrelsemedlemmarne, bland hvilka en som öfverbefälhalvare sågs oupphörligt i skarpaste traf i en BEE åka fram och wullbaka längs vagnarne, lik en general, som mönstrar sina trupper. Slutligen var alltsammans i ordning, musiken, som var placerad i en af de främsta vagnarne spelade upp, tåget satte sig i rörelse — och just i detsamma utbröt ett häftigt regnväder, som ögonblickligen jagado upp alla suffletter och satte alla paraplyer i aktivitet — till ogement nöje för de omkringstående talrika åskådarne, hvaribland befunno sig åtskilliga norska studenter, hvilka ovlida Nornor nekat att deltaga i Ringeriksfärden och som nu med en viss skadeglädje betraktade deuna mindre lofvande början. Regnet inskränkte sig emellertid till en hastigt nog olvergående skur, snart tittade åter alla hufvuden fram ur siva regnskjul, viftoingar och hur:arop utvexlades mellan do resande och äskädarne umed vägen, men ännu då de fråmsta vagnarne hunnit ett godt stycke ut på landsbygden hade de sista icke lemnat Kristiania. Den lilla bok, som vid bör, an af studentmötet ades till alla deltagarne deri, innehöll noggranna tdel bestämmelser rörande ordningen unFen detaljerade — —.( — ll-2——