Göteborgsposten – 19 juni 1869, sida 1

krönikeskrifvaren. De sköna dagarne i Göteborg Forsvunait rn. När gästerna oss lemnat, Ar staden lika tråkig som förut. Förgäfves ej de varit här ändå, Ty, som vi hoppas, många Herrans år Skall minnet af dem alla lefva qvar, Eugflagt af sriskhet genom lifvets prosa! Och nu, o läsare, är det vår pligt Att kalla åter dessa gyllne dagar, Att ställa åter fram inför ditt minne Hvad du har egt en gång men nu förlorat, Vi göra det så gerna, som du vet: Säg — har du haft en önskan ås, som vi Ha vägrat dig, vår älskling, att se uppfylld? Nej, det skall skildras, hur du stod och glodde På publicisterna, invid verandan Och hur du trängdes för att se på kungen Och sprang och hurrade bokefter vagnen. Hur sen vid sexorna på Lorensberg Du hyllade studenter och artister. Vi sågo dig, så yster och så glad, Från fest till fest med muntert sinne ila, Vi sågo blicken, glädjedrucken flyga Igenom salarne och denna blick Den tillstod: Jag har roligt — om ock hungrig,