Göteborgsposten – 17 juni 1869, sida 1

Herr LecoqRoman af Emile Gaboriau. (Öfvers. fr. Franskan.) — Det är skäl i att ni bekänner, ty man skall införa vittnen som skola känna igen cr. Fem grenadierer inträdde; de voro desamma som Chanlouineau hållit i schak under det Maurice, abb6 Midon och Marianne stego upp i vagnen. Dessa försäkrade att de mycket väl kände igen den anklagade, och en af dem gaf honom tillochmed det lofordet att han egde en beundransvärd tapperhot. Chanlouineaus ögon borde under detta vittnesmål ha uttryckt något af den ångest han kände. Skulle soldaterna tala om vagnen? Nej, de talade ej derom. — Det är nog! ... afbröt presidenten. I det han vände sig mot Chanlouineau tillade han: — Hvilka voro era planer? — Vi hoppades kunna befria oss från en regering, som blifvit oss påtvingad af utlandet, ville befria oss från adelsmännens oförskämdhet och bevara vår jord... — Nog!... Ni var en af ledarne för upproret. — Ja, en af de fyra cheferna .... N:o 126 Warte ff