Göteborgsposten – 12 juni 1869, sida 2

Södertelje, i hvars närhet öfningar skulle utföras tills i går mot aftonen då hela styrkan skulle återvända. Från Utlandet. Vi ha förut omnämnt utgången af de nya valen i Paris, hvilkas resultat blifvit det, att såväl regeringen som det ultra radikala partiet lidit nederlag. Man ansåg det för så godt som afgjordt, att Rochefort skulle segra öfver Jules Favre i sjunde kretsen, men motsasen inträffade. En af orsakerna härtill var väl den, att sjelfva oppositionspressen till stor del förordade Jules Favre gentemot Rochefort. Det kränkte neml. många, att den lättsinnige kronikören och vådevilltört., hvars fålänga redan måste ha blifvit mer än tillfredsställd genom den första omröstningen, sasthållit sin kandidatar emot en sådan man som Jules Favre, hvilken under en följd af år varit oppositionens anförare. Man fann, säger ett utländskt blad, att jakobinermössan gjorde en parodisk effekt på Rocheforts hufvud; det var som om der sutto bjellror på densamma. Ilans djerfva försäkringar om, att han skulle åtala kejsaren och ställa sig i spetsen för ett uppror, gjorde föga intryck, och då han så starkt pockade på sitt hjeltemod, under det han befann sig i säkerhet i Briissel, erinrades det om, att Jules Favre icke precist läte sig nöja med att hålla tal, i det han i December 1851 varit medlem af den aktiva motståndskomitön, som bildades för att försvara republiken. Agitationen för Jules Favre fann ett mäktigt stöd hos den populäre deputeraden för Paris tjerde krets, Erneste Picard, som kort före omröstningen utfärdade ett manifest, hvari han ifrigt uppmanade valmännen i 7:de kretsen att rösta på Favre och skildrade dennes förtjenster om det demokratiska partiet. Dock trodde man, oaktadt alla dessa sträfvanden för Jules Favre, att Rochefort skulle afgå med segren, dels derför att hans val ej allenast skulle vara en demonstration mot kejsardömet, utan emot kejsaren personligen, dels derför att den socialistiske kandidaten Cantagrel dragit sig tillbaka till hans förmån, likasom Louis Blanc, den ärligaste och mest framstående af socialisternas banårförare, förordat honom hos arbetarne, och dels slutligen, derför att han hade en stark stämning för sig i Quartier Latin, med hvilket Jules Favre befinner sig på krigsfot. För någon tid sedan förklarade Jules Favre neml. i lagstiftande kåren, att han var kristen och katolik, i det han samtidigt angrep den nyare filosofiska riktningen, till hvilken de franska studenterna med entusiasm anslutit sig, och en sådan ortodoxi hos en demokratisk tolkrepresentant hade de aldrig kunnat förlåta honom. Den allmänna meningen om de båda kandidaternas ställning har nu visserligen visat sig ogrundad, men Rochefort har likväl lallit igenom med större glans, än han egentligen förtjente, i det han fick 14,761 röster mot 18,360, som tillföllo Jules Favre. Vid första omröstningen hade Jules Favre 12,028 röster, Rochefort 9,913, Cantagrel 7,538 och regeringens kandidat 4,538. Åtven i andra valdistriktet har utgången gäckat beräkningarne. De officiösa tidningarne räknade temligen säkert på, att det skulle lyckas Devinck att undantränga Thiers, och oppositionen väntade egentligen endast en ringa majoritet tör den sistnämnde, derför att den socialistiske kandidaten dAlton She nekat att draga sig tillbaka. Thiers sjelf uttalade kort före valen såsom sin fasta öfvertygelse, att Devinck skulle asgå med segren, om MAlton She sastnölle sin kandidatur. För att vinna de ultra radikalas stämning för sig, framhöll Thiers isynnerhet, act han var en vida farligare motståndare för kejsardömet, än deras kandidat. Emellertid erhöll Thiers 15,912 röster, under det Devinck endast fick 9,962 och dAlon Shöe 5,741. Vid första omröstningen fick Thiers 13,333, Devinck 10,404, dAlton Shåe 8,714. Till denna utgång har säkerligen den omständigheten bidragit, att Bismarcks tidningar i så höga toner triumserat öfver Thiers nederlag genom den första omröstningen i tem, sex valkretsar, hvari de ville se en seger för Preussen. Några af de preussiska tidningarnes artiklar ha neml. i utdrag offentliggjorts i de franska tidningarne, och valmännen i Paris ha helt säkert rönt inverkan håraf. I sjette distriktet har regeringen varit närmast segren, i det Cochin, liberal katolik, erhöll 13,938 röster mot 15,723, som tillfollo Ferry, redaktör af Temps. I sjette distriktet har Garnier-Pages fått upprättelse, i det han segrade öfver Raspail med 19,474 röster mot 14,671. Denna utgång härleder sig sannolikt till stor del deritrån, att de flesta af de valmän, som förra gången röstade på regeringens kandidat (Levy, c:a 7,000 röster), ötverflyttat sina röster på Garnier-Pages, ty dennes råstantal har vuxit med c:a 5,000, under det att Raspails blitvit otörändradt. Om Raspail, hvilken som bekant valts i Lyon, ånyo segrat i Paris, skulle han öfverlemnat det ena distriktet till Rogeard, hvilken på sin tid gjorde lika stort uppseende med sin skritt Propos de Labienus, som Rochefort med sin Lanterne. Detta nederlag för de oförsonliga i Paris gjorde en gynsam stämning på börsen derstädes. I Marseille har Gambetta blifvit vald med stor majoritet mot regeringens kandidat Lesseps. Men eftersom Gambetta förut valts I Paria är dat gannaAllt att A:i: ÅA RR MM — — — — — —— Oo — —