Göteborgsposten – 9 juni 1869, sida 1

Genom Södra Amerika. Nyligen har en bok, benämnd -Voyage å travers VAm6rique du Sud, utgifvits af vetenskapsmannen Paul Marcoy. Då denna bok är af synnerligt intresse, tro vi oss göra våra läsare ett nöje genom att här meddela något af dess innehåll: Mr Marcoy afreste från Islay på vestliga kusten, färdades genom Peru i nordlig och nordvestlig riktning och anlände slutligen till Para, utgångspunkten för de flesta af de resande, som makligt ha färdats utför den vällustiga, ofantliga Maranonfloden. Den vexlande karakteren af floden under denna långa resa, hvilken börjar bland vesterns tröttsamma ofruktbarhet och slutar bland den nästan nedtryckande rikedomen i den östliga vegetationen, är i boken rikligt illustrerad genom teckningar af alla slag. Den första större stad som besöktes i Peru var Arequipa, hvilken sju gånger delvis och tre gånger helt och hållet blifvit förstörd af jordbäfningar, sedan den år 1536 förvandlades från by till stad. Passerar man genom byn Ayaviri, der skolmästaren har omkring 1,000 rdr i lön och blott tjugo lärjungar, är den nästa stad man kommer till Cuzco, Incases stad, hvarest det oupphörligt regnar, oupphörligt hela året om. Katedralen i denna stad är lika afskyvärdt ful som den i Arequipa. Hvad beträffar incas finnes ett stamträd utfördt at en artist i Cuzco, förmodligen från 16:de århundradet. Detta stamträd innehåller tjugofyra medaljonger af incas och deras coyas eller kejsarinnor. Detta dokument är, vare sig nu alt det är äkta eller ej, utomordentligt intresgant. — På andra sidan Cuzco går vägen genom Occobambas (en bland Amazonflodens hundrade källfloder) dal, och derifrån äro scenerna med få undantag förlagda bland de talrika indianstammarne och de missionsstationer som blifvit upprättade för deras omvändelse. Enligt mr Marcoy äro dessa missioner fullkomligt misslyckade. Han talar med mycken kraft om Lair stupide et parfaitement abruti de ces Indiens abåtardis, som ha genom dopet blifvit gjorda till Guds och kyrkans barn, men åt hvilka civilisationen blott gifvit sina laster medan den beröfvade dem den naturliga men