Göteborgsposten – 5 juni 1869, sida 2

kommo fram och af fri vilja understödde arbetarne i deras nöd, hvilken de för sitt samvetes skull utstodo. Rörande den föreslagna skiljedomstolen yttrade Smith: Hedern känner ingen annan gräns för eftergifter, än råttvisans. Min enda önskan såsom engelsman är, att England betalar ända till sista öret all den skuld, som det enligt hvarje sund teori kan hafva ådragit eig, och sålunda klart inför verlden och sitt eget folks sumvete. Jag förlitar mig äfvenledes på, att om en opartisk domstol finner, att vår regering svikit, fastän oafsigtligt, i uppfyllandet af någon af sina internationala pligter till en vänskaplig makt, så skall det med öppet erkännande af sin villfarelse betala skadesersättningen. Men om mr Sumner tänker åsidosätta skiljedomen — om man vill vara domare i egen sak och efter behag kränka oss — då skola vi med förtröstan vädja till den civiliserade vorldens rättvisa och moraliska känsla. Så långt Smith, hvars tal onekligen skall bli af inflytelse på stämningen i Amerika. I sjelfva England har regeringen offentliggjort hela notvexlingen angående förhandlingarne om naturalisationsoch Alabamafrågan; densamma bevisar afgjordt lorderna Stanleys och Clarendons allvarliga sträfvan för att åstadkomma en utjemning. I Öfverhuset har den irländska kyrkobillen genomgått första läsningen; den andra läsningen är bestämd till d. 14:de d:s. Uppfinnaren af den nu så prisade eclihber!-modellen för skepp, James Hall i Aberdeen, har aflidit. I Frankrike är man alltjemt upptagen med valen och man motser med en viss spänning, huru det skall aflöpa med Thiers och Jules Favres val i Paris. Såvidt man på af: stånd kan döma, börjar regeringens ställning verkligen bli svår, emedan (franska befolkningen yttrar otålighet och missbelåtenhet deröfver, att ingenting sker, alldeles intet, hvarken i den ivre eller utländska politiken. Ett stillastående är olämpligt för de rörliga fransmännen. Man har också insett detta på högre ort, att döma af de båda tidningarne Constitutionnel och Peuple, hvilka !med en anmärkningsvärd öppenhet säga kejsaren, att Frankrike alltid varit det historiska initiativets land i Europa, handlingarnes land, såsom Peuple yttrar sig, eller den hjerna, i hvilken de stora civilisatoriska idcerna förarbetas och törberedas, såsom Constitutionnel säger. Det förra bladet utropar: Med en smula mod kan det lyckas kejsaren att vända strömmen till sin fördel; men med en smula svaghet kan allt gå förloradt! Detta kan ej uppfattas annorlunda än som ett bebådande af en mera energisk utrikespolitik. Så ha äfven de flesta tyska tidningarne tolkat meningen. Spaniens cortes ha med 214 röster mot 55 antagit författningen i dess helhet. Republikanerna afgåfvo före omröstningen löftet att respektera beslutet. Absolutisterna af höllo sig ifrån att rösta.