Göteborgsposten – 1 juni 1869, sida 1

han börjat, efter hand ernå en utsigt att bli burgen och att kunna möta ålderdomen utan alltför stora bekymmer. En kommande generation skulle snart inse att det för sjömannen i allmänhet skulle, om han sparade och vore ordentlig, vara tillfälle att få sätta foten som befälhatvare på eget däck, då han med flit och förvärfvade kunskaper ifyllt det svalg, som nu ligger mellan t. ex, matrosen och styrmannen först samt matrosen och kaptenen sedan. Det är ej gerna möjligt annat, än att vår handelsflotta skulle på detta sätt kunna i fraktfart genom billighet täfla med andra länder och snart nog bli bemannad med intelligenta och idoga sjömän, hvilka skalle städse öppna nya banor för densamma och med stolthet hissa den blå-gula flaggan ätven i hamnar, hvarest den nu är så godt som alldeles okänd. Vi vilja ej påstå, att dessa förslag härofvan äro ofelbara; men säkert är, att de förtjena uppmärksammas och att de angifva en väg till att kunna gifva nytt lif åt en näringsgren, som nu synes mer och mer gå tillbaka här i landet. A.