Göteborgsposten – 31 maj 1869, sida 2

BB33 47 ( AA hälla sig lugna, om de blifvande ministrarne akta folkets rösträtt samt de individuela frioch rättigheterna. Konnngslighetens symbol, det stolta Escurial, skall nu begagnas till — utställningspalats. Den antikatolska regeringen synes alltmera taga ölverhand. Hela byar lösrycka sig från katolicismen. I Madrid ha under några få dagar 17,000 personer skriftligen för klarat, att de ej längre anse sig för katoliker. Senare Post. Alla de i går ankomna utländska tidningarne sysselsätta sig nästan uteslutande med valen i Frankrike, hvilka tillskrifvas en ofantlig vigt, emedan valen i de något betydande städerna angifva, att massorna, för hvilka kejsardömet dock gjort så mycket, bryta stafven öfver dess hittills följda styrelsesystem. Pall Mall Gazette anmärker: Den demokratiska oppositionen skall utan tvifvel låta höra eller känna af sig, men frågan är: Huru skall den uppträda? Vi hysa ej någon synnerlig tro till öppet våld eller revolution å oppositionens sida. I första rummet äro de fysiska svårigheterna för ett sådan företag isynnerhet i Paris nu ofantligt större, än de voro förr. Paris har så inrättats, att det kan anses för att vara i ett ständigt belägringstillstånd. De öfverallt i staden anlagda stora kasernerna och de ofantliga farvägar, som öfverallt genomskära den, hafva ofantligt ökat truppernas makt öfver befolkningen, och ifrån år 1789 till närvarande dagar har det knappast förekommit ett enda fall, då trupperna, när de kraftigt ledts, vägrat handla i strid mot folket... En demokratisk revolution, vunnen genom blodsutgjutelse, skulle vara den mest förödande af alla det liberala partiets nederlag i Europa. Under de sista 80 åren har dess egen våldsamhet skadat det mest. Om fransmännen blott nöjt sig med att nedgöra koalitionen och motstått frestelsen att under Napoleon bli Europas eröfrare; om 1830 och 1843 årens revolutioner icke ledts till att ingifva hela den franska landtbefolkningen skräck, för att ingenting säga om de stora städernas köpmän, kan väl någon tro, att Europa då skulle ännu varit så andligen och moraliskt förslafvadt och vandrande i mörker, som en stor del af detsamma ännu är det:? Bladet uppmanar derför till skapandet af ett konstitutionelt styrelsesystem i Frankrike. Daily Telegraph tror, att den stämning, som gifvit sig tillkänna i Paris, lätt kan sprida sig äfven till departementerna, Huruvida så kommer att ske eller icke, skall bero af det sätt, hvarpå regeringen emottager varningarne från Paris, Lyon och Marseille. Till Köln. 2eit. skrifves från Paris: Situationen är klar, republikaner och bonapartister äro de allena triumferande. Älla mellanfärger äro helt och hållet undanträngda. Orleanismen och legitimismen ha lika kraftigt utdömts af landet. Den gamle Thiers missöde är bekant, men med honom föllo alla det gamla orleanistpartiets förkämpar, Remusat, Casimir Perrier, Pasquier, Duvergnier de Hauranne, Prövost-Paradol, IIerv, Decazes, Cornelius de Witt, de Broglie o. s. v., under det att äfven legitimisterna i hrr de Lareys, de Falloux, de Barthelemys, de Larcintys och de Vagns personer erhöllo dödsstöten. I Gers-departem. lyckades Favre ej få mer än 1,000 röster, under det Cassagnac erhöll 14,600. Rouher har föreslagit kejsaren att benåda förs. till Lanterne genast dagen efter andra valhandlingen, utan att törst afvakta valpröfningen, för att sålunda praktiskt bekräfta den kejserliga doktrinen, hvilken erkänner suffrage universel såsom en högsta domstol, hvilken har makt att gifva all absolution. Kejsaren skall hafva förklarat sig fullt ense med denna upptattning. På slera ställen har det kommit till revolutionära demonstrationer. 1 Måndags afton egde allvarliga oroligheter rum i S:t Etienne. Hopar drogo omkring med röda fanor under afsjungandet af Marseljäsen och ropande: Lefve de röda! Ned med jesuiterna! Till slut började de plundra en skola och försökte att sätta eld på jesuiterkollegiet. Trupperna måste ingripa. Äfven i Amiens ha oroligheter egt rum, likaså i Angers, Lille, Toulose, Dijon, Calais och Cannes. I Amiens skall man tillochmed ha sökt att uppkasta barrikader. De flesta demokratiska parisertidningarne förorda Thiers, Garnier Pagås, Ferrys och Favres val vid ballotteringen. — er