Göteborgsposten – 26 maj 1869, sida 1

Sådana äro lagreformerna. De sinansiela eller ekonomiska äro af ej mindre betydenhet: Den progressiva inkomstskatten införes, men tillämpas dock endast på sådana skatter, som upptagas för hela kantonens gemensamma ändamål. — Alla monopoler upphätvas. — Inga skatter få läggas på nödvändighetsartiklar; de, som redan finnas, skola skyndsamligen minskas eller upphäfvas. — Omvården af de fattiga öfverlemnas till hvarje distrikt eller kommun, men staten skall bispringa hvarje distrikt, som är alltför hårdt betungadt med fattiga och understödja alla sådana föreningar, som bildas för pauperismens afhjelpande. Staten skall äfven bispringa enskilda personer i deras bemödanden för sattiga barns uppfostran eller för vården af sjuka och orkeslösa. Jernvägarne skola anläggas och arbeta under statens öfverinseende, och om nya linier anses nödiga, skall kantonen i sin helhet bära en del af anläggningskostnaderna i distrikter, som äro för fattiga att kunna lemna hela utgiften. — En kantonal-bank skall upprättas under regeringens auspicier. — Den rekrytkontingent, som kantonen skall lemna till tförbundsarmben, skall helt och hållet ekiperas och beväpnas på kantonens bekostnad. Hvad som kallas folkets rättigheter, bestämmes sorgsälligt och garanteras af den nya försattningen. IIvarje medborgare har rättighet att ingå till Stora Rådet med begäran om, att en lag blir offentligen kungjord, förändrad eller upphäfd. Om en tredjedel af Stora Rådet gillar petitionen, skall den underställas kantonens omröstning. På samma sätt skall hvarje begäran, som utgår från minst 5,000 medborgare, genast underställas folkets omröstning, om icke Stora Rådet af egen fri vilja gillar och antager dem. Jemte denna petitionsrätt gifves ny, gällande kraft åt den gamla rätten att hänskjuta ett ärende till folket. Två gånger om året, under vår och höst — och oftare om så är nödigt — skall hela folket sammankallas, för att gilla. gen samt alla de nya lagar eller konkordater, om hvilka Stora Rådet enats. Intet beslut af denna verkställande myndighet rörande sådane ärenden har gällande kraft, förrän det bekräftats af folket. Tretio dagar före hvarje dylikt allmänt möte skall hvar och en medborgare förses med en kopia af alla de lagar, om hvilka man skall rösta. Folket skall blott rösta Ja eller Nej, och det absoluta flertalet afgör. Folket har vidare rätt till ett visst veto i afseende på mindre vigtiga åtgärder af Stora Rådet — t. ex. vid atgörandet af något arbete eller företag, hvars kostnad ötverstiger 250,000 fres eller skapar en årlig utgiftspost i budgeten om mer än 20,000 fres. Slutligen skall den verkställande myndigheten i staten utgöras af sju medlemmar, genom omedelbara val utsedda af hela kantonen, röstande såsom en enda församling. På samma sätt väljas då äfven för trenne år de båda deputerade, som skola å Förbundsdagen representera kantonen. Sådan är den af kantonen Zurich antagna författningen. Vi ha föredragit att välja denna, såsom det fullständigaste schemat för omedelbar folklagstiftning, som ännu uppgjorts, icke derför att det står ensamt, utan derför att de i detsamma uttryckta id6erna bilda grundvalen för alla de nya kantonalförfattningar, som nu diskuteras i Schweiz. Thurgan har redan med 11,681 röster mot 6,741 antagit en liknande författning; Luzern med 8,600 mot 4,200 och Wallis med ännu större majoritet. I en annan kanton deremot har ett dylikt förslag om ändring i författningen blifvit förkastadt med 8,850 röster mot 6,500.