Herr Lecoq ). Roman af Emile Gaboriau. (Öfvers. fr. Franskan.) Han skyndade dit och inträddde utan att knacka på. I ytterrummet suto Marianne och hennes far framför spiseln, hvarest en stor eldbrasa flammade ... Då dörren öppnades vände de sig båda om; vid åsynen af Maurice reste de sig upp, lika rodnande och lika upprörda båda två. — Hvad vill ni här? ... utropade de samtidigt. Under andra omständigheter skulle Maurice d Escorval blifvit förvirrad öfver detta öppet ovänliga mottagande. Nu blef han icke blott icke förvirrad, han knappt märkte det. Det var derföre att han kände denna orubbliga säkerhet som följer hvarje fast fattadt beslut. Hurudan utgång saken än månde få, var hans hans handlingssätt utstakadt. Han trodde på, han hade förutsett ett misslyckande, och i ena fallet som i det andra visste han hvad han skulle göra. — Det är för stor envishet att återkomma hit mot min vilja och efter hvad jag sagt er, herr dEscorval återtog Lacheneur i sträf ton. Forts. fr. N:o 117