Göteborgsposten – 13 maj 1869, sida 2

Article Image
ende, vilja vi ej underhandla mera. och vi uppmana eder att återtaga beskyllningar, som äro oförenliga med fortvaron af vänskapliga förbindelser. Ja, i sanning, detta språk borde England redan för längesedan ha fört. Nu är det kanske för sent. Köln. 2eit. vill veta, att den nya statssekreteraren i Washington mycket sysselsätter sig med ersättningsanspråken på England och plägar täta förhandlingar med de ansedda rättslärda Evarts och Caleb Cushing. Det gäller neml. de instruktioner, med hvilka Motley skall förses. Fordringarne skola visserligen icke bli så stora, som dem Sumner i sitt tal uppställt, men det förljudes såsom temligen säket, att man skall fordra skadesersättning ej allenast för de verkligt förstörda skeppen, utan äfven för de förluster, som sjöfarten i allmänhet lidit till ett belopp af omkring 100 millioner dollars. På denna andra punkt kan England naturligtvis icke ingå. Ett nytt krängel förestår dessutom. Inom det canadensiska parlamentet har dep. Galt begärt framläggandet af aktstycken ang. kostnaderna för gränsens skyddande mot feniernas infall, hvilka skola gifva berättigande åt Canadas ersättningsanspråk mot Förenta Staterna. Detta förslag har uppenbarligen endast till ändamål att ge det canadensiska parlamentet tillfälle till att orda om de sordringar, som ljuda ditöfver från det ovänligt sinnade grannlandet; men det skall å andra sidan hafva den obehagliga följden med sig, att grannen äfvenledes uppställer en räkning, neml. för de röfvareoch plundringståg, som Sydstatsfribytarne under kriget gjorde från de canadensiska kryphålen mot Förenta Staterna. Denna räkning skulle helt säkert bli större än Canadas. I London ser man ej gerna dessa ömsesidiga utmaningar, isynnerhet som de endast yttermera uppreta sinnena och kunna försvåra lösningen at den sväfvande tvisten. Från England skrifves i öfrigt, att i Cork till förmån för den afskedade borgmästaren OSullivan en demonstration egt rum, i hvilken c:a 10,000 personer deltogo. Sullivan väntades d. 9 d:s till London. D:r W. H. Russell, som åtföljde prinsen och prinsessan af Wales på deras besök i Egypten, Turkiet, Grekland och Krim, förbereder sig till att med det snaraste utgifva en berättelse om sin resa. Det anses nu i Paris för en afgjord sak, att fyra af de fordna deputerade för staden, Thiers, Picard, Simon och Pelletan, skola bli återvalda. I 7:de kretsen, der Darimon, en vän till Ollivier, mera bekant genom de korta sidenbyxor, i hvilka han besökte hoffesterna, än af sin parlamentariska verksamhet, har utrymt platsen, finnes det isynnerhet ett rikt urval at kandidater, bland dessa flera radikala, såsom Fr. Morin och Rochefort, Lyktans utgifvare, nu medarbetare i ett af Victor IIugoe söner nyligen stittadt blad. I afseende på Frankrike må här nämnas, att med en radikal der först och främst menas en motståndare till det bestående regeringssystemet, hurudant detta nu än må vara. Under februarirepubliken utgjorde t. ex. Nailionals parti reaktionen, och denna stämning b.drog i förening med entusiasmen för Napoleons namn till att förhindra Cavaignacs val till president. Med en radikal menas vidare en fiende till den bestående samfundsordningen, en socialist eller kommunist. Slutligen erfordras det för att vara radikal en bestämd förnekelse af all uppenbarad religion, en riktning som för öfrigt är mycket allmän inom Frankrikes upplysta klasser och starkt representerad inom alla politiska partier. Den ofvan nämnde F. Morin blef på ett valmöte bragt i stor förlägenhet, då han interpellerades om, huruvida det var sannt, att han låtit döpa sina barn. Han befann sig i ungefär samma belägenhet som encyclopedisten, hvilken öfverraskades, under det han höll på med att lära sin lilla dotter Fader Vår. De yttranden, som de radikala kandidaterna fälla mot kejsardömet, äro mycket hänsynslösa; de vädja utan omsvep till en revolution, och många förutsäga att den är nära förestående. Regeringen förhåller sig alldeles passiv till agitatlonen i hufvudstadenUnderrättelserna från landsorten äro ytterst gynnsamma för kejsardömet, och ej det ringaste tvifvel råder om, att dess anhängare skola åter komma att utgöra en öfvervägande majoritet i den nya lagstittande kåren. De aldra gynnsammaste beräkningarne för oppositionen gå derpå ut, att den vill genomdrifva valet af ett halft hundrade af sina egna kandidater. Häromdagen blef ett valmöte upplöst. der

13 maj 1869, sida 2

Thumbnail