Göteborgsposten – 11 maj 1869, sida 2

Från ilufvudstaden. Riksdagens båda kamrar ha å Hasselbacken gifvit middag för sina resp. talmän, första kammaren i Söndags, andra d:o igår. — Stockholms skarpskytteförenings rekryter från alla bataljoner gjorde i Söndags f. m., efter skedd samling å Carl XIII:s torg, omkring kl. 8 en utmarsch till Ladugårdsgärdet för utförande af gemensamma öfningar, men i anseende till det ihållande regnet blefvo dessa ej så omfattande som ernadt var, utan återvände truppen omkring kl. 11 till samlingsplatsen, der densamma upplöstes. — Vid sällskapet Iduns sammankomst i Lördags höll, säger Dagbl., expeditionssekreteraren G. Wennerberg ett i hög grad intressant föredrag ÅOm pedagogiska villoriktningar!, hvilket, efter en blick på pedagogikens utveckling från och med Rousseau, afslöts med en framställning af talarens egen pedagogiska grundäsigt. konstexpositionen för altonen bestod af svenskt landskap af konungen, landskap, motiv från Stockholms skärgård af Billing, en bivuak i Afrika at Ankarcrona samt en genretafla af Blommör. — hommissarien i Adolf Fredriks förs. J. H. Lindgren har af Stockholms Brandstodsbolag erhållit dess stora medalj i guld för sitt raska uppträdande vid flera eldsvädor. — Om fru Louise Michaölis konsert å Stora teatern Kristi Himmelsfärdsdag skrifver en rec. i Stockholms Losten bl. a. följande: Ben firade sångerskan höll sig vid denna konsert uteslutande till de områden af musiken på hvilka hon är en verklig storhet, konsertoch koloratursångens. Fru M. föredrog Mozarts aria Non temer, amato bene-, väl understödd af prol. Aubert på obligat violin, samt Chr. de Beriots Henriette Sonntag ällegaa de aria med variationer och deltog med m:ll A. Jakobson samt hrr Arnoldson och Willman i e. qvartett af Händel och med hr Willman, som särdeles karakteristiskt sjöng sin stämma, i en duo ur Rossinis Semiramis-. Den utomordentliga skicklighet bvarmed fru M. utan minsta hörbara ansträngning löser de största tekniska svårigheter lärer väl knappast kunna drifvas längre; den är så mycket mera beundransvärd som den ej kunnat vinnas utan ett under åratal nedlagdt allvarligt arbete på utbildandet af den herrliga rösten, naturens gäfva, men som först så småningom kunnat blifva det underbara instrumentet, som i förening med det äfven ur musikalisk synpunkt vackra sätt hvarpå sångerskan på ifrågavarande konsert behandlade detsamma förvärfvade henne ännu en rälförtjent triumf till hennes många föregående. — Fru Sorandi skulle som igår afton uppträda å Stora teatern för sista gången i -Sömngångerskan och derefter ännu blott tvenne gånger, nemligen i afton som Rosina i Barberaren-, imorgon som Violetta i Den Vilseförda?, med hvilket parti hon för denna gång tager afsked af hufvudstadens publik. Don Pasquale, hvari fru S. skulle ha utfordt Norinas parti, kommer med anledning at hennes atresa troligen icke upp under säsongen. — I Lördags afled i Stockholm garfveri