Göteborgsposten – 10 maj 1869, sida 1

—————— mången gång kunde behöfvas. Statsrådet Adlererentz var villig att ingå på alla besparingar, men ansåg alldeles nödvändigt att sådana reduktioner icke göras, genom hvilka någon rubbning i ordnixg och säkerhet skulle åstadkommas. Detta skulle ovilkorligen blifva följden, om hr Liljenerantz radikala förslag blefve af riksdagen antaget. Slutligen antogs dock hvad hr Liljencrantz föreslagit med 107 röster mot 50, hvilka voro för utskottets förslag med en af Gripenstedt föreslagen förändring i afseende å distriktehefsembetena. Vid es föregående votering om kontrapropositionen mellan hr Bjorcks ofvannämnde förslag och hr Liljenerantz segrade det senare med 96 röster mot 62. Utan nämnvärd diskussion bifölls, utan votering, att gälla för 1870 ellt hvad utskottet i öfrigt föreslagit i löner och arvoden. Hr Key föreslog slutligen att riksdagen skulle aflåta en skrifvelse till regeringen med begäran att till nästa riksdag aflåta nytt förslag till utgiftsstat, närmast byggd på de grunder 1868 års riksdag för sin del godkänt, men förkastades detta på yrkande af hr C. A. Larsson m. fl. Första kammaren beslöt att 15,000 rdr årligen skulle ställas till trasikstyrelsons disposition, att användas för hela linieförvaliningens permanenta öfvervakande; men icke heller den gick in på att, enligt trafikstyrelsens förslag, definitivt anslå lön åt distriktchefer. — Och hela jernvägsstaten fastställde icke heller denna kammare såsom definitiv, utan beviljade hv d statsutskottet i öfrigt föreslagit endast för 1870. Härom voterades, och omröstningen utföll med 43 röster mot 42. Utom ofvannämnde fråga behandlades i Första kammaren under Fredagens sammanträde äfven lagutskottets förslag till lag angående främmande kristna religionsbekännare och deras religionsöfning. Med 54 röster mot 8 godkändes utskottets förslag, likasom utskottets förslag till lag angående ansvar för den som söker förmå annan till affall från den ev.-lutherska läran, blef af kammaren godkändt. — Samma utskotts utlåtande, hvari väckt motion om införande af civilaktenskap blifvit afstyrkt, godkändes äfven af kammaren. Afven i Andra kammaren förekommo i Fredags sistoämnda ärenden, ang. hvilka samma beslut fattades som, enl. hvad som här anförts, blifvit i Första kammaren samtidigt fattade. Vid i Lördags företagna samtidiga voteringar inom båda kamrarne har Riksdagen beslutat, med 195 nej mot 66 ja, att ledningen af skogsväsendet, efter nuvarande generaldirektörs afgång, anförtros åt en Skogsdirektör med 6000 rdr i årlig lön. Ja-propositionen gällde benämningen Generaldirektör och en aflöning af 7000 rår. Med 187 nej mot 82 ja beslöt Riksdagen, dels att i uuderdånighet anmäla, att Riksdagen icke kunuat bifalla Kongl. Maj:ts nådiga förslag om bibehällande af distrikichessbefattningarne, utan beslutat att samtliga dessa embeten, jemte dervid anställda expeditioner, böra vid slutet af innevarande år indragas, och att Riksdagen för den tjensteman, som af Kongl. Maj:t kan blifva förordnad att utöfva högsta befälet öfver den yttre tullbevakningen i Skåne, uppfört i staten en summa af 6000 rdr, att utgå med 3,500 rdr såsom lön, 1,500 rdr såsom tjenstgöringspenningar och 1000 rdr såsom ersättning för resekostnader, dels ock i sammanhang dermed anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande Riksdag afgifva förslug i fråga om de belopp, som anses böra nuvarande innehafvarne af samiliga de indragna tjensterna a indragnings-stat tillkomma. Med 164 nej mot 111 ja bar Riksdagen till Nässjö—Oskarshamns-banan anvisat ett understöd af en million rdr. Med 175 ja mot 93 nej afslogs beviljandet af ett låne-understöd, 400,000 rdr, för en jernväg mellan gruf-fälten vid Billesholm och lämplig punkt å Landskrona—IIelsingborgs-jernvägen. Med 136 nej emot 125 ja asslogs Kongl. Maj:ts nådiga framställning, att om behållna inkomsten af trafiken å jernvägen emellan Ystad och Eslöf för ett elier flera af ären 1868, 1869 och 1870, i den mån densamma icke oundgängligen behöfves för banans underhäll och trafikerande under den närmast följande tiden, finnes otillräcklig till gäldande af hela det belopp, som genom lånevilkoren är bestämdt att vid de särskilda årens slut till Riksgälds-kontoret erläggas, anstånd med betalningen af den hvartdera året uppkommande brist må under vissa vilkor ega rum under högst 10 år. I båda kamrarne bifölls uuder Lördagens sammantråden utan votering Statsutskottets utlåtande, deri utskottet, med afstyrkande af K. M:is propositian om låneunderstöd för jernvägsanläggning mellan Tenhult oeh Wernamo, hemställt om anvisande af 123 000 rår för beredande af arbetsförtjenst åt de nödlicande i de smålänska lånen. Likaledes halva båda Kamrarne i afsvende å inkomstbetänkandet gillat bevillningsutskottets beräkningar af tull-, postoch stämpelpappersmedlen, men deremot, i enlighet med K. M:ts proposition, höjt bränviosbränningsmedlen från föreslagna 9,100,000 till 9,800,000 rdr. Detta heslut fattades i Första kammaren utan votering och i Andra kammaren med 83 röster mot 63. K. M:ts, af statsutskottet tillstyrkta proposition angående upphörande så väl af tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de friheter i fråga om ränta eller rotering, hvilka vissa orter i egenskap af bergslager nu åtnjuta, blef i Första kammaren förkastad med 30 röster mot 23. I Andra kammaren hann diskussionen ang. detta ärende icke att afslutas under förmiddagen. Lagutskottet har i anledning af återremiss af tvenne punkter i dess utlåtande angående vissa ändringar i gällande konkurslag bl. a. hemställt, att riksdagen må, beträffande 8 104 i konkurslagen, (om tvångsackord), för sin del besluta följande förändrade lydelse af nämnde paragraf: Ackord må ej, ävdå att ej bestridt är, af rätten fastställas: då beslutet icke i laga ordnirg tillkommit; då gäldenär blifvit dömd för bedrägligt förhållanle mot sina borgenärer