Göteborgsposten – 7 maj 1869, sida 2

Article Image
krigförande part. Vi vilja ej för ögonblicket undersöka, på hvilken ståndpunkt den amerikanska senaten ställt sig, för att förklara bestämmelserna otillräckliga i det förslag till traktat, som framlagts för densamma; men vi tro oss böra erinra om, att detta förslag utarbetats af Seward i förening med den engelska diplomatien och att det godkändes af Johnson. Att traktaten ej var efter det amerikanska folkets hufvud, och att den, som kommit efter, har andra åsigter, allt detta är skäl, som ej angå England. Å Bladet förklarar öppet, att England icke kan ingå på någon bemedling af sådan art, som den af Summer antydda. Inom Spaniens Cortes har justitieministern Romero Ortiz förklarat, att carlistpartiet i Asturien rör på sig. Eit band, som uppdykt derstädes, har blifvit sprängat. Dock kan man lita på armöens och de frivilligas trohet. Finansministern har sagt, att betalningen af kupongerna är betryggad och att den första delen af det nyupptagna lånet skulle ingå d. 2 dennes. Cortes har antagit det väckta förslaget om en allmän amnesti. I Ryssland har amiralen furst Menschikoff aflidit. Likaledes grefve Alexander Tsergiewitsch Lanskoi. I Berlin har bållits ett af 5,000 personer besökt sammanträde, hvarå resolverades: Nordtyska riksdagen har genom hittillsvarande förhandlingar och beslut visat, att den öfvervägande består af representanter för den reaktionära statsmakten och kapitalväldet. Af en sådan församling har det arbetande folket intet att vänta. Det är arbetarnes pligt att för framtiden genomdrifva valet af sina egna kandidater, för att derigenom bringa krattiga representanter för politisk och social frihet in i riksdagen. — Anmärkas bör, att lagen för val till nordtyska riksdagen är en af de mest frisinnade och nästan tillstädjer allmän omröstning. Senare Post. Att stämningen i Amerika åter börjar visa sig krigisk mot England, är ett ganska anmärkningsvärdt tecken i det ögonblick, då Unionsregeringen skickar ett nytt sändebud till England, för att inleda nya underhandlingar angående en uppgörelse af Alabamafrågan, hvilken onekligen på sista tiden inträdt i ett hetsigt skede. De engelska bladen antaga en morsk hållning och mine, i det de säga, att England är en stark makt, som nog skall veta att upprätthålla sin heder. De amerikanska återigen tala om, hvilka fördelar som skulle följa af ett krig ete. Ja, den allmänt utbredda Newyork Herald säger öppet: Huru många rysligheter och omkostnader, som en strid med England skulle medföra, kau det likväl icke vara tvitvel underkastadt, att resultatet skulle vara till Förenta Staternas förmån. Den skulle bringa alla våra skeppsvarf, verkstäder och fabriker i full verksamhet; alla slags skepp skulle växa fram som genom ett trollslag; hafvet skulle snart vara betäckt med Alabamor af den fruktansvärdaste art; Englands skepp och Englands handel skulle försvinna från hvarje hat, och vårt land sknlle bli den första sjöfartsidkande nationen i verlden. IIVad krigsskeppen angår, så kunna vi bygga monitorer och alla de andra sörskräckliga sjömaskiner, som den nyare krigskonsten haft till sitt förtogande, ännu vida snabbare, än den Monitor som stred med Merrimac, och vi behöfde då endast några få veckors förberedelser till en sjöträslning, som intager en framstående plats i historien. Vårt land är jemförelsevis osårbart, engelska härar eller flottor kunna ej tillfoga det någon skada, och efter kriget skulle vi befinna oss i samma ställning, hvari England var, då det förstört den spanska armadan och Hollands flottor, det vill säga, vi skulle vara den främsta sjömakten i verlden. Vi vilja här icke tala om de britiska besittningarne i Amerika, hvilka ovilkorligen skulle gå för England förlorade och bli en del af vår republik, eller om de 1,000 milioner i amerikanska papper, hvilka äro i engelsmännens händer och skulle förlora allt värde. Vi betrakta endast frågan, försåvidt hon har intresse för våra skeppsbyggare och fabrikanter. Men det är ej skäl att tro, det England skulle låta det komma till ett krig. Dertill är det alltför klokt. Vare sig att vi så krig eller ej, är det emellertid absurdt, fegt och kränkande för det amerikanska folket att säga, att man hyser fruktan för en dylik händelse. Enligt uppgift från Berlin visar nordtyska förbundets budget för sistlidet år en brist af 4 mill. thaler, i st. f. de af Bismarck törut beräknade 2,700,000 d:o. Det allmänt, att förhållandet skall under nästs bli vida ogynsammare. Det är under sådana omständigheter förklarligt, att Bismarck nu uppfunnit flera nya skatter och förslag till afgifter i alla riktningar hvilka formligen regna ned öfver de goda tyskarne. B, ov ov 111.

7 maj 1869, sida 2

Thumbnail