Göteborgsposten – 7 maj 1869, sida 1

Från Riksdagen. De af Kamrarne i Onsdags behandlade ärenden voro följande: Första kammaren beslöt anmoda fullmäktige i Riksgäldskontoret att viltaga åtgärder för förändring af sessionsrummens luftvexlingsoch våärme-apparater; afslog en motion om afskrifning af oguldna beloppet af låneunderstödet för Ljunga-äns sänkning, sams, med 43 röster mot 33, K. M:ts proposition om anstånd med amorteringen för 1868 af lånet till Mada-åns i Kronobergs län sänkning; men biföll K. M:ts proposition om befrielse för kommendör-kapten Kafle från alagd ersättningsskyldighet för korvetten Oradder sorolyckande. Alla dessa beslut fattades i öfverensstämmelse med hvad Statsutskottot hemställt. Bevillningsutskottet bar föreslagit att tillverkningen af hvitbets-socker inom landet skall åläggas en särskild beskattning i förhållande till införseltull u å råsocker, med skattefrihet till den 1 Juli 1873, men att derefter en successiv beskattning skulle inträda, så att år 1885 tillverkningen bure en skatt, motsvarande 65 af den vid nämnda tid gallande tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln gållande holländska standard. Öfverläggningen härom i Första kammaren var i Onsdags f. m, ganska liflig. I allmänhet uttalade man sig för att en beskattning, såsom utskottet föreslagit, borde åläggas; men i afseende på beskattningsgrunderna voro åsigterna mera delade, i det man visberligen ville medgifva skattefrihets-år, men deremot trodde, att efter dessas slut en vises fix skatt borde genast bestämmas. AÅfven uttalades den änigt, att beskattningen borde nå sitt maximum år 1878 i stället för 1885, som utskottet föreslagit, samt att blott ett skattefrihets-är borde medgifvas, eller intill den 1 Juli 1870, Harförutan sökte äfven den mening göra sig gällande, att Riksdagen blott borde inskränka sig till att i princip uttala sig derom, att beskattning efter vissa frihets-år bör ega rum, men i öfrigt ösvenlemna åt K. M:t att framlägga förslag om beskattningsgrunderna samt erforderliga reglementariska soreskrifter. Andra kammaren afslog, i likhet med Första kammaren och såsom Konstitutionsutskottet hemställt, motioner om åtskilliga ändringar i Riksdagsordningen, samt antog, äfven i Ö verenstämmelse med Första kammarens beslut, några ändringar i Bankoreglementet. Bevillnings-utskottets ofvannämnda förslag, om beskattning å hvitbetssocker-fabrikationen, förekom derefter äfven i Andra kammaren, som efter en långvarig öfverläggning fattade beslut om beskattnings införande. Genom votering med 79 röster mot 78, hvarvid minoriteten röstade för afslag och den förseglade sedeln fällde utslaget, antogs till kontraproposition i hufvudvoteringen frih. Gripenstedts förslag, att friåren