Göteborgsposten – 5 maj 1869, sida 1

skedde förr än efter en ganska liflig debatt, som öppnades af hr Arrhenius, hvilken yrkade bifall till Andra kammarens beslut i frågan, med det tillägg att anslaget skulle tillfalla innehafvarne af andra seriens aktier i det för banans byggande bildade bolag samt att bolaget innan anslaget utbetalas skall bafva uppfyllt de vilkor K. M:t kan för bolaget bestämma. Under diskussionen biträddes detta yrkande af hrr Wern, Å. C. Raab, Caspereson, de Mar, Faxe, v. Koch och Frisk. Bifall till utskottets hemställan — att något Anslag ej mårte för nämnde bana beviljas — yrkades af brr L af Ugglas. v. Moller, Henning Hamilton och Schartau. För återremiss talade hrr L. M. Nordenselt, Nordensalk, Bennich och Lagersträle. Utekottets åsigt segrade vid anställd votering med 51 röster mot 44. Minoriteten röstade för återremiss. Utskottets hemställan om asslag å hr Bergs motion om låneunderstöd för jernväg mellan gruffälten vid Billesholm och lämplig punkt å LaadskronaHelsingborgs jernväg förkastades deremot på yrkande af motionären, hrr Hasselrot, v. Geijer, L. M. Nordenselt och Brun. Kammaren beslöt med 44 röster mot 32 att för nämnde jernväg bevilja ett lån af 400,000 rdr. Hr C. G. Mörner reserverade sig mot beslutet. Särskilda utskottete memorial n:o 2 med förslag till sammanjemkning af kamrarnes olika beslut i fråga om försvarsväsendets ordnande godkändes. Statsutskottets förslag till aflöning åt kamrarnes, utskottens och rikadagskaneliens tjenstemän och betjente godkändes, med undantag af det föreslagna arvodet åt Första kammarens två förste notarier, sem pr yrkande af hr Wallenberg höjdes från 12 till 15 rdr pr dag. För öfrigt afslog kammaren, i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan i dess utlåtanden n:r 9, 10 och 11, utan diskussion åtskilliga inom Andra kammaren väckta motioner, bland dem äfven hr Jöns Pährasons, om ändring i rikodageordningen Andra kammarens sammanträde i Måndags upptogs till större delen med behandling af statsutskottets utlåtande öfver K. M:ts proposition, ang. förslag till normal aflöningsstat för tullverket. I afseende å distriktcbefsbefattningarna i vestra och sölra tulldistrikterna (Göteborg och Malmö), hade utsk. tillstyrkt, i enlighet med propositionen, att dessa måtte bibehållas. Denna mening blef af hr Björck ogillad, som anförde mot betänkandet sin reservation, hvari han yrkade att nämnde befattningar jemte dervid anställda expeditioner måtte vid innevarande års utgång indragas, samt att den tjensteman, som af regeringen kan blifva tillsatt att ofvervaka den yttre tullbevakningen i Skåne, mälte få 6,000 rdr, deraf 3,500 rdr som lön, 1,500 rdr i tjenstgöringspengar och 1.000 rdr i resekostnadsersättning. Härom uppstod en lång diskussion, öppnad af br Björck, som yrkade bifall till sin reservation och visade att de ifrågavarande distrikteheserna äro alldeles obeböfliga. Vi förbigå här de skäl, som för detta påseende anfördes, de voro så talande, att kammaren biträdde hr Björcks förslag med den för nämnde chefsbefattningar förkrossande majoriteten af 185 10ster mot 19, som voro för utskottets mening, hvilken endast försvarades af hrr Mannerskantz och v. Troil samt finanswin:stern. För hr Bjorcks förslag talada hrr 0. B. Olsson, Poss, Stråle, Hedlund, Jan Andersson, P. Olsson från Helsingborg, Hornselt, Carl Ifvarsson m. fl. I öfrigt bifölls, ehuru först efter mer och mindre vidlyftiga debatter, betänkandet i likhet med hvad Första kammaren förut gjort, med undantag af de punkter, som på grund af det förat fattade beslutet måste ändrus, hvilka återremitterades. Samma utskottsbetänkande med skrifvelsefö:slag till regeringen med anhållan om tillsättande af en komi! att utarbeta ett förslag till undervisning sväsendets ordnande i en mera praktisk riktning samt! hemställan att för kostnaderna för denna komit skulle å extra stat uppföras ett förslagsanslag af 5,000 rdr — ett betänkande, som tillkommit på grund af återremiss al denna fråga, då anslagen under åttonde hufvudtiteln afgjordes — afslogs med 66 röster mot 42, efter en timmas diskussion, på yrkande af hrr Koskull cch Grape, oaktadt flera talare nu och kammaren förut genom den beslutade remissen uttalade den stora vigten deraf, att denna fråga får en så enar och tidsenlig losniog som möjligt. Gencm let nu fattade beslutet, hafva alla i ämnet väckta motioner blifvit afslagna. Flera af kammarens ledamöter resorverade sig mot beslutet, beklagande att fräsans lösning derigenom blifvit ytterligare framkjuten. K. M::s proposition, af statsutskottet tillstyrkt, om anstånd med betalningen af 1868—1870 års annuite er ä otatelänot till Ystad-Eslöfs-banan afslogs med 62 röster mot 33) på yrkande af hrr Hörntelt, 3JOrok, Härgström m. fl., på grund af det farliga preudikat som deri skulle ligga, då andra jernvägsboag nog skulle vilja framkomma med samma anspråk. Utan diskussion bifölls utskottets hemställan a:t terstoden af det otatsanslag, som beviljats till anäggande af väg mellan sjön Bolmen och Wieslanda ernvägsstation måtte till en summa af högst 41,666 dr 67 Öre få användas redan detta år. Slutligen bestämdes de i regeringsformens 63 5 destämda kreditivsummor, i likhet med utskottets förlag, till respektive 1,500,000 rdr och 3,000,000 rdr. I afgifvet utlåtande angående jeruvägstrafikstater bar statsutskottet i hufvudsak tillstyrkt bifall till K. M:ts i ämnet afgifna proposition. De förändringar, om dernuti blifvit ifråvmagsatta äro bland andra att