Göteborgsposten – 3 maj 1869, sida 2

I Londonderry ha blodiga kravaller egt rum med orangisterna. I Dublin ha äfven förekommit gatuoroligheter, vid hvilka flera blefvo sårade. Nilitär i måste anlitas för lugnets återställande. å Mr Bradshaw, en allmänt aktad godsegare på Irland, har påträffats i en ström nära sitt hus med 20 skottsår i kroppen. I Regeringen tänker inköpa Coventgardenteatern, för att, sedan staten ötvertagit telegraferna, göra den till en central telegrafstation. Frankrikes sändebud i Berlin, Benedetti, har anländt till Paris. Familjen Alba — franska kejsarinnans syster är, som bekant, gilt med en Alba — tänker offentliggöra den brefvexling, som hertigen af Alba, guvernör af Flandern, förde med Philip II. Den vill dermed bevisa, att hertigen städse tillrådt denne blodtörstige konung att utöfva mildhet och att han med största möjliga skonsamhet utfört konungens befallningar. I Nordtyska Förbundets riksdag bar utvandrarelagen varit under förhandling. Det upplystes härvid, att en underhandling inledts om afslutandet af ett fördrag angående utvandringsväsendet med den amerikanska unionen, hvilken dock hittills förblifvit utan resultat, emedan upprättandet af en international domstol företer svårigheter, hvilka göra det omöjligt att nu framkomma med ott lagtörslag härom. Ett förslag hade väckts om lotteriernas upphäfvande på Förbundets område. Preussiska regeringskommissarien motsatte sig dock detsamma af sinansiela sköl. Från Förenta Staterna når oss den vigtiga underrättelsen, att regeringen beslutat sig för att afnålla sig från hvarje inblandning i ön Cubas angelägenheter till förmån för upproret och att inskränka endast sig till skyddandet af amerikanska undersåters intressen derstädes, emedan hon vunnit den erfarenheten, att upproret ej kan hålla sig utan hjelp utifrån. Huru länge amerikanarne skola komma att intaga denna afvaktande hållning, är dock en annan fråga. Porten af Turkiet visar sig på grund af Österrikes bemedling hugad att afträda hamnen Spizza jemte motsvarande gränssträckor till. Montenegro. Kommissarier ha afsändts för uppgörandet af en bestämd gränsreglering. Senare Post. J Aldrig har någon furste på ett mera sjell2 10 sätt 2ttry ekt din 3, än konung Wi irom302 Ce 222 la helm af Preassen, då han vid mottagandet af den internationala konferensen för sårade i tält, yttrade i Potsdam till en läkare: Det bästa vore, om vi för framtiden alls icke vidare behötde föra något krig! ; men en stund derefter anmärkte med hänsyn till sjukvårdstöreningarnes verksamhet i fredstid, att denna lätt kunde slumra in, om den icke då och då väcktes upp genom ett krig. : Preussens tidningar formligen skälla på Österrike för offentliggörandet af den ofta nämnda bismarckska depeschen, hvars offentliggörande nu, då man vet, att Frankrike, Italien och Österrike stå på mycket vänskaplig fot med hvarandra, vittnar om, att man i Wien ej sätter så utomordentligt stort värde på Preussens vänskap eller i någon synnerlig grad fruktar dess vrede. Också anmärker ett preussiskt blad: Hvarje försoning mellan Preussen och Osterrike skall hädanefter för lång tid vara en omöjlighet. Preussens osliciela och officiösa blad beskylla v. Beust för att hafva lemnat depeschen till författarne af generalstabens verk. Denna beskyllning voderlägges dock nu på det bestämdaste från Österrike, der man påpekar, att stabsverket utgöres af fält-akter, hvarför chifferdepeschen således jemte tillhörande nyckel mäste under kriget ha kommit i österrikarnes händer, hvilka just icke ha något skäl att för Preussens skull vanställa eller fördölja den historiska sanningen. Vi återkomma härtill, ondast anmärkande i förbigående, att ett nytt och femte band af den österrikiska generalstabens verk bebådas, i hvilket verlden skall underrättas om Preussens hemliga underhandlingar med den ungerskal emigrationen och om kriget i Mellantyskland, rörande hvilket åtskilliga intressanta afslöjanden kunna väntas. Den nordtyska ölskatten, som Preussen behöfver, för att kunna hålla på med sina kolossala rustningar, föreslås skola träda i kraft d. 1 Okt. I Grekland ifrar man mycket för anläggningen al en jernväg från Athen till Korinth och från Korinth på ena sidan till Patus och på den andra till Nauplia och Tripolitza, samt en annan linie från Athen öfver Thebe till Lamia. Man är ötvertygad om att dessa banor skola bära sig. ——0O——— — ——— —— —r—