Göteborgsposten – 30 april 1869, sida 2

— AUhIh——a—dr. —— . . (Insändt.) Skall inloppet till Göteborg befästast Maktadt franske utrikesministern Lavalette helt yligen förklarat att ej den ringaste fara, beträffande krig, är skönjbar, och oaktadt red. af Handelstidninsen, Ins. minnes ej vär, bestämdt påstått att vi både böra och kunna afhälla oss från hvarje inblandning strider som andra makter hafva sing emellan, samt itt vi — likvisst sedan först folkbeväpningen å la Jehweitz blifvit införd — i allt lugn kunna agera uskådare af de möjligen blilvande förvecklingarno i Europa, tyckes dock vår nye sortisikationegeneral. som antagligen år af ett mera misstänksamt sinnelag, j vilja sätta tro till dessa såväl sredsforsäkringar som neutralitetsantaganden. Bästa bevis härpå är, ut generalen föreslar och anser det vara af högsta vigt att i Göteborgs närhet, å Rya Nabbe och å Bilhiugen vid Nya Varfvet, starka befästningar ofördröjugen uppföras, allt för att kunna mota en inträngande fiende förstås. Af den tystnad som rådt, skulle man kunna förmoda att staden Göteborgs innevånare, som det närmast rör, antingen ej huft vetskap om förslaget, eller ock föga eller intet brydt gina hjernor med att u.undera, hvilket skulle vara fördelaktigast för staden, om befästningarne anlades eller ej. Ins. har viss 1igen hört en och annan yttra sig i förenämnde ämne, men det säkra torde vara, att, allt från den tiden då på nådig befallning Nya Elfsborgs fästning afväpnade vch kommendantsplatsen indrogs, flertalet af de goda Göteborgarne hafva befunnits unvaggade i dylika förrädiska drömmar och illusioner, hvilka liknade dem, som i början af pågående riksdag föresvälvade en vidtomtalad representant i 2:dra kammeren, och hvilka skulle kunna uttydas som tounkar på en ständigt sortvarande fred. Om uu genom generalens yrkande de skulle uphyvakna från den behagliga fredsslummern, hoppas Ins. likväl att de utan alltför mycken oro skola motse de krigiska tillrustningar, som inom kort, så fort H. Maj:t gifvit sitt bifall, lära taga sin början. Vidare böra utan tvisvel Göteborgs innevånare känna sig rörda och uppfyllda af tacksamhet i och lör den oförmodadt visade omtanken från hr generalens sida i bänseende till deras stad, samt för hans demodande att på båsta sätt skydda deras lif och egendom mot fiendehand; och yttranden af denna deras tacksambet lära väl ej heller uteblsva, sedan de 10:st riktigt blifvit underkunniga om nyttan och gagnet af de omtalta befästningarne. Ins. nödgas dock, imnuruval med ledsnad, tillstå, att af dem som med honom härutinnan samspråkat, de flesta besunnits tillhöra Thomas,, den tviflarens slägte, och att de, äfven utan att ha idkat befästningskonsten såsom handtverk, hikväl tilltrott sig ega vog omdöme för att våga hysa betänkl gheter emot förevarande projekt. Ias. är emellertid öfvertygad att hr generalen lättoligen skall med en liten förklaring, om den ens prötvas af nöden, nedslå och tys a oppositionsmånnen, om de så få kallas, och deras inkast och anmärkningar; men för att kunna det, är ock behötligt att få del at invändningarne, hvadan Ins tager sig friheten att här nedan i siörsta korthet sammanfatta dem, för så vidt minnet tillåter. 1I:o Anses det för Göteborg, såsom handelsstad betraktad, bättre och mindre riskab: li att vara öppen och tillgänglig. Om den från sjösidan bör försvaras, anses häfttill lämpligast rörhga fästningar, d. v. s. krigsfartyg. 2:o Um fasta anläggningar, i och för den strategiska vigt som kan ollerkanna, Göteborg, äro nödvändiga, bör Nya Elfsborgs lästning ej kasseras, utan tvärtom iständsattas, och nagra fästningsverk först iunansör densamma ej komma i fråga, emedan staden genom dylika utsättes för bombardement. 3:o Emedan regeringen ej lär ha mer än 60,000 rdr tillgängliga för att påbörja anläggandet af de villtänkta batterierna, men enligt kustoadstörslaget — troligen upptagande ett minimum — c:a 120,000 rdr skulie åtga för att få dem fullbordade, så anses försigtigast, på det att sedan den boefintliga summan är använd besastningarne ej i brist af penningar må få qvarstå halffardiga, att vederbörande innan arbetena taga sin början höra sig lör, huruvida riksdagen är hugad att i förslaget deltaga och anslå återstoden; detta ea mycket hellre, som de värda representanterna vå scnare tider synts halva allt mer och mer fattat misstroende till den motståndsförmåga våra hittills verkställda fortifikationsarbeten måvde ega, och såsom en följd deraf blifvit njugga, så fort det gällt att bevilja anslag till dylika; samt slutligen: 4:o Om, såsom det äfven insinueras, fortifikationsgeneralen vill anlägga befästningarne icke så mycket för den nytta batterierna skulle medföra utan ännu mer för att kunna sätta i verksamhet ett kompani disciplinssoidater som nu vistas i Borghamn och der snart äro ofverflodiga, anses det som om Goteborgs samhälle helst ville betacka sig för besöket af dessa Lensants perdus. Avanti.