Göteborgsposten – 30 april 1869, sida 2

san, och det befanns vara — kalfkött. Ynglingen erkände nu, att han hatt köttremsan instoppad i munnen, i afsigt att medelst densammas framhostande blifva befriad från beväringsskyldigheten. Naturligtvis lyckades ej hans afsigt. En stor sill. I Sölvesborg utbjöds i förra veckan till salu en i gäddgarn fångad sill af ovanligt stora dimensioner för dervar. farvatten; sillen höll nemligen i vigt fulla 2 skålpund. Ett marknadsoffer. Magistraten i Falkenberg har till kgs befhde inrapporterat, att kringvandrande bleckslageriarbetaren Adolf Severin Holm, efter att under marknaden derstädes d. 16 d:s hafva tillfogats svår kroppsskada, med afseende hvarå kringvandrande korgarbetaren Fredrik Wilhelm Johansson Bark blifvit häktad, d. 20 d:s aflidit. Ransakning med den häktade kommer oföråröjligen att företagas. En rymmare som har tur. Vi ha förut omtalat att en skotte vid namn Alex. Kerr, anställd som disponent vid gasverket i Gefle, för omkring 14 dagar sedan echapperat, efterlemnande en balans om c:a 4,000 rdr i de under hans vård ställda räkenskaperna. I ett bref till en i Gefle bosatt bekant till rymmaren har han uppgifvit sig med skjuts anländt till Upsala på Söndagsaftonen kl. 5, men för sent att hinna afgå med bantåget, hvarföre han tillbragte sin afton på en då i Upsala gilven konsert och med morgontåget afgått till Stockholm, derifrån han efter blott en timmes uppehåll lyckligen anträdde resan ånyo på jernväg i ändamål att afgå till Göteborg. Men vid stationen förde en kolportör i hans bänder ett tidningsnummer. hvaraf han inhemtade, att ångf. Bore skulle samma dag afgå till Lubeck ifrån Norrköping, hvarföre han ställde sin kosa dit och lyckades också helt obehindradt fortsätta resan med berörde tartyg till dess destinationsort, hvarifrån vägen togs till Hamburg och vidare derifrån till frihetens förlofvado land, der han troligen redan uppnått sina önskningars efterlängtade mål att vara fritagen ifrån all besvärlig redogörelse för sin innehafda disponentbefattning och ifrån den än obehagligare eftorräkvingen. — — —