Göteborgsposten – 30 april 1869, sida 1

Under Andra kammarens aftonsau manträd asgjordes en hel mängd ärender, de flesta al föga vigt I öfverensstämmelse med lagutskottets förslag afslo gos väckta motioner om inskrifaing i sastighetsbok om lagfart å sastighetssäng, om ändring i förordn om inteckning i fast egen lom, samt om ändrade be stämmelser om skyldigheten att bygga och underhålla vägar och broar. Tullsatserna å artiklarne bränvin sprit, dricka, porter, öl, tobak samt ättika bestämdes till samma belopp, som nu gälla. Kammarens tredje tilll. utskotts betänkande, i anledning af hr Jöns Olssons i Nordanå motion om optionsrätt för arrendatorerna af akademiehemman, och hvari utskottot föreslår en skrifvelse till regeringen med anhållan om utredning af denna fråga samt att sådan ojtionsrätt måtte medgifvas, derest sådant finnes lämpligt, löranledde något meningsuibyte mellan hrr Sjöberg och Bjorek å ena sidan samt motionären och hr C. A. Larsson å den andra. De förstnämnda motsatte sig sorslaget hufvudsakligen af det skälet, att riksdagen ej skulle ha Dågot att skaffa med denna sak, emedan akadeuichemmannen tillhöra akademierna. — Vid anställd votering bifölls skrifvelseförsluget med 76 röster mot 61, som voro för afslag. Äfvenledes beslöt kammaren På grund af samma utskotts benkande, att göra en hemställan till rekeringen om åtgärders vidtagande för att från Danmark utfå åtskilliga der befintliga handlingar och kartor, som iöra svenska landskap, Kammaren beslöt äfven, i anledning af hr A. von Proschwitz motion och dess andra tilll. utskotts tillstyrkan, att begära hos K. M:t, att svensk kommun måtte befrias från skyldigheten att utgifva ersäuning för understöd, som af norskt samhälle lemnas svensk kommun tillhörande medlem. Samma utskott hade alstyrkt bifall till alla de motioner, som väckts i syfte att förhindra emigrationen eller att åstadkomma skydd åt emigranter och deras hemmavarande anhöriga. Utskottet fick uppbära klander derför, att det så onöpligt affardat motionerna, och var hr Key isynnerhet angelägen om att lagstiftningen skulle träda emellan med föreskrift angående emigraotagenters skyldigheter att låta emigraoter legitimera sig och yrkade derför återremiss. Häri instämde hrr Hedenberg, Sandstedt och Åstrand. Bevänkandet försvarades af hir A. W. Nilsson, Hedlund, Olå Jönsson, Siljes: röm och Carl Ivarsson och segrade denna mening med 75 röster mot 67. Ytterligare beslöt kammaren ait afläla en skrifvelse tili K. M:t med anbällan att samma föreskrift, som nu gäller norsk undersåte, bvilken här i landet besitter fast egendom, måtte utstrackas äfven till andra utlänningar, hvilka här förvarlvat sådan egendom, i afseende på skyldighet att här hafva bosatt ombud. Frågan om ordensväsendets afskaffande, väckt genom motion af hr Jöns Pehisson och asstyrkt af kammarens tillfälliga utskott n:o 6, gaf anledviog till on dskussion, som väckte något mer lif i kammaren än de för. gående frågorna kunnat asgöra. Motionären yrkade att en skrifvelse skulle aflåtas till K. M:t med begäran att ingen ordensdekoration måtte efter år 1870 utuelas. Hrr Hedlund och Siljeström yttrade sig visserligen för afslag å motionen, d. v. s. för ordensvådendets sortfarande bestånu, men de gjorde det på ett sätt, som kunnat gilva ordäönsvurmarne fullt skäl till utropet: Gud bevare oss för våra väuner! Utskottets betänkande bifölls, sedan motionären afstått från sin begäran om votering. Kom så i ordningen samma utskotts betänkande sver motionen om åtgärdera vidtagande för åstadscmmande af allmän afvapning och en evig fred. Utkottets hemställan det motionen borde sörfalla förastades med 74 roster mot 4l, och antogs ett af hr Lierta formuleradt förslag, som visserligen afslog moionen, men i afslaget inlade en opinionsyttring i fredigt syfte.