Göteborgsposten – 29 april 1869, sida 1

Roman af Emile Gaboriau. Herr Lecoq ). (Ösfvers. fr. Franskan.) Nåväl! det var denna olidliga belägenhet som Lacheneur lät upphöra. ö Egare till Sairmeuse, till ett gods värdt öfver en million, undslapp hertigen sin sons tyranni, han återvann sin frihet!..i Huru månge planer uppgjorde han ej denna natt!... Han var uu den rikaste godsegare i provinsen, han var konungens vän; hade han ej rättighet att hoppas allt? Han som njutit sig mätt på alla de nöjen en omätlig förmögenhet kan skänka, han skulle slutligen få smaka maktens vällust som han ej kände... Dessa utsigter gjorde honom ung på nytt, han kände sig tjugo år yngre, de tjugo år som han tillbragt utom Frankrike. Också gick han innan klockan var nio att väcka Martial. i Vid återkomsten från festmiddagen hos markis de Courtomieu hade hertigen tagit rummen i slottet Sairmeuse i betraktande, men denna hastiga öfverblick vid skenet af — — i