Göteborgsposten – 23 april 1869, sida 1

7 Öä vTC 947 I slag af 90,000 rdr. — — — LL! Göteborg d. 23 April 1869 Italienska operan. I afton uppföres f t. g. Donizettis komiska opera Don Pasquale Denna opera, en af den olycklige måstrons (Donizetti blef, som bekant, några år före sin död vansinnig) senare kompositioner, har i Sverige endast uppförts at det italienska operasällskap som under Casanovas anförande uppträdde i Stockholm åren 1849—51. Libretton är af det muntra slaget och musiken lekande och täck. Atfven i denna opera slösar kompositören med melodier, smekande och lätt uppfattliga för örat. De i stycket uppträdande personerna äro fyra: Don Pasquale, hr Castelli, Ernesto, hans brorson, hr Sabattint, Norina, fru Marinoni, och doktor Malatesta, hr Guadagnini. Orkestern är förstärkt med Mindre Teaterns kapell. IIrr Stadsfullmäktige sammanträdde åter i går kl. 10 f. m. Efter protokollsjusteringen företogs val till ledamöter i den särskilda beredning som skall afgifva utlåtande öfver hr Mellgrens förslag om ändringar i planen för regleringen af förstaden Stampen. Till ledamöter utsågos hrr Aug. Kobb, Mellgren och kapt. v. Holten. Till behandling företogs derpå betänkande af särskild beredning i fråga om Landalabergens förening med staden. Vi ha redan i denna tidning infört hvad beredningen i frågan yttrat och erinra nu derföre blott derom, att beredningen endast tillstyrkt att stadsfullmäktige måtte till kgs bshde göra hemställan om, att i Landalabergen sådana anstalter inrättas, som för upprätthållande af ordning, sedlighet och sundhet derstädes äro ertorderliga. Hr O. Ekman begärde ordet med förklarande, att han väl gillade det beredningen betraktat saken ur både rättslig och ekonomisk asynpunkt, likgom den beredningens åsigt, att Göteborg ej kunde modgisva att med sig inlörlifva hvarje samhälle som i dess närhet uppstode. Hår funnes emellertid äfven en billighetssynpunkt att taga i betraktande. Beredningen hade Sjelf anmärkt, att här i staden fanns föga wllgang på tomter för bebyggande med hus för arbetsklassen, då Landalabergen först började bebyggas. Tal. trodde ej att ens i denna stund förefurnes dylika tomter, ehuru man kunde hoppas att sådana för billigt pris snart skulle blitva tillgängiiga på Getebergsängen. De platser, som från början ansloges till arbetarebostäder, vid Olskroken och ängen vid begrafningsplatsen, ha visat sig fullkomligt olämpliga för ändamålet. -— Beredningen har uppgifvit, att befolkningen i Landalabergen blott till ringa del tillbör Göteborg. Landshofdingeembetet har yttrat en motsatt äsigt. Då man måste medgitfva, att väl båda omsorgsfullt pröfvat förhållandet, finner man att saken toåndrats under den tid som forflutit mellan den första och den andra undersökningen. Ettdera har den arbetarebefolkning, som fanns der då landsböfdingeembetet anställde sin undersökning, funnit det odrägligt att vistas dersiädeg och flyttat till andra lägenheter, eller ock har den till stor del funnit det lämpligast att icke vidare låta skattskrifva sig nägonstädes. Måhända består numera, sågom uppgifvet blifvit, befolkningen af nomadi.erande individer. — Göteborg har, man kan säga med välvilja, beredt skolgång åt de barn, som bo i Landalabergen, och en stor del af innevånarne derstädes erbålla äfven fattigunderstöd harifrån. För Göteborg skulle saledes icke mycket återstå i nya expenser för Landalabergen, ilall dessa förenades med staden. Om deuna koloni, lemnad åt sig sjelf, blir en härd för sjukdom och brott, skall otvifvelaktigt Göteborg sända både sina läkare och sin polis dit, för att förekomma det kolonien en dag, man kan gerna säga enligt tyngdlagens bud, skall störta sig Öfver staden. Komicen bar påpekat de vådor, som skulle följa leraf att staden gåfve exemplet af dylika införlifninJar samt såsom ett alternativ talat om att för 100,000 dr inköpa de egendomar, på hvilkas grund kolonien ir bygd. Detta har dock beredningen hvarken tilliller afstyrkt. Tal. ville, med anledning af det sagla, att ärendet skulle aterremitteras till beredningen, intingen förstärkt eller som förut, och att denna beedning skulle sätta sig i förbindelse med Örgryte kommun samt egarne till den bebygda jorden ch tillse huruvida sagde egare skulle befinnas belägna att afstå densamma utan köpeskilling, men