Göteborgsposten – 21 april 1869, sida 2

posten upprättas, blir floden segelbar ända till omkring 160 kilometer norr om Albert Nyanza. Här skola en ångare om 150 tons, en ångbogserbåt och tvenne räddningsbåtar, samtliga af stål och så byggda, att de kunna söndertagas, användas för den öfriga sträckan af Nilen och sjön. Efter det Albert Nyanza till fullo undersökts och militära garnisoner upprättats vid det sydliga vattendraget tänker sir Baker föra sina fartyg öfver den 130— 140 kilometer breda landtungan till Victoria Nyanza och der gå till väga på samma sätt. På detta sätt tror han sig kunna lägga hela landet under egyptiskt nerravälde, göra ett slut på fientligheterna mellan de enskilda stammarne och i grund utrota slafhandeln. Höfdingarne, derefter v. konungens länsinnehafvare, skola göras ansvariga för uppodlingen af en befolkningen motsvarande landsträcka och förses med utsäde. Till ersättning för dessa skyddets och fredens välgerningar skall en lätt skatt i landets alster påläggas stammarne, hvilka skola bidraga till grundandet af en utbredd handelsförbindelse. I sammanhang härmed må nämnas ett ganska storartadt förslag som i dessa dagar väckts af den fordne guvernören öfver de dansk-guineiska besittningarne, Edv. Carstensen, hvilket sprides äfven på franska och engelska språken. Han föreslår neml., att de i de afrikanska förhållandena och slafhandelns utrotande intresserade staterna skola sammanträda till en international kongress, hvilken skall besluta, först och främst att allt slafveri afskaffas och att derpå, för ersättande af den brist på arbetskrafter, som derigenom uppkommer, en utvandring af negrer tillåtes från de kontraherande staternas hamnar på den afrikanska kusten, hvilka hamnar med kringliggande landsträckor förklaras för srinegerkolonier under de resp. nationernas beskydd. På denna väg skall negern kunna föras till frihet, de tropiskt-amerikanska länderna erhålla tillräcklig arbetskraft, och slutligen skola utvandrarne, då frineger-kolonierna utvecklat sig till samfund, hvilka kunna beskydda borgarnes lif och egendom, söka tillbaka till utgångsorten samt utoch invandringen räcka hvarandra handen. Det är, såsom man ser, en stor och vigtig sak, som här föreslagits och hvilken man endast kan i humanitetens namn och intresse tillönska all framgång. Från Frankrike skrifves, rörande den fransk-belgiska jernvägsfrågan, att de franska ministrarne, efter det de förkastat den belgiske ministerpresidentens förslag, uppsatt ett motförslag, rörande hvilket Fröre-Orban ville förfråga sig hos sin regering. La France tror, att förslaget är egnadt att vara basis för en tillfredsställande uppgörelse. Enligt uppgift från Paris af d. 17 d:s, har mellan turkiska sändebudet Duad-Pascha å ena sidan samt det österrikiska sydbansbolaget och baron Hirsch å andra undertecknats en öfverenskommelse, enligt hvilken koncession beviljas baron Hirsch för hela det turkiska jernvägsnätet och förvaltningen af detsamma öfverlåtes åt det österrikiska sydbansbolaget. Renan har nu börjat offentligt föreläsa öfver familj och stat. Äfven från Frankrike börjar nu utvandringsströmmen, hvilken dock hittills inskränker sig till Elsass. Inom Belgiens dep.-kammare har regeringen förklarat, att Frankrike aldrig väckt något förslag eller gjort någon anspelning om upprättandet af en fransk-belgisk tullförening Afven i Charleroies kolgrufvor hafva arbetarne nu åter inställt sina arbeten. Några oordningar ha icke törekommit. Striken i distriktet Borinage är ännu icke slutad, men ej heller der har lugnet blifvit stördt. Från Italien meddelas, att hertigen af Aosta skall afresa till Lissabon, dock utan eskadern. På börsen i Florens vill man veta, att operationen med kyrkogodsen blifvit uppskjuten. Arbetsinställningarne i distriktet Preston i England sortsara. Öfver 20 fabriker stå stilla. 9,000 arbetare äro i Preston utan sysseleättning. Russells förslag om gift qvinnas rätt till sin del i boet, för hvilket förut i denna tidning redogjorts, har af parlamentet hänskjutits till ett utskott. Sir Henry Lytton Bulwer skall om Fredag interpellera regeringen, huruvida hon tänker framgent bevara sin nuvarande otillfredsställande hållning till regeringen i Spanien och rikta husets uppmärksamhet på bristen af officiela förbindelser med Spanien. Bland de i England bosatta medlemmarne af familjen Orlans råder ovanlig rörelse. Täta familjeråd hållas, kurirer och gamla bepröfvade vänner flyga öfver Kanalen fram och tillbaka, telegrammer trängas om hvarandra 2—