Göteborgsposten – 19 april 1869, sida 1

måtte bifalla det Kongl. förslaget. I Första kammaren gjorde statsr. Ehenheim en dylik framställning. I anledning af K. M:ts förslag, att den för sjöförsvaret obehöfliga del af bätsmanshållet, som uppgår till sammanlagt 1667 rotar, må till landtförsvaret för dess ordnande öfverflyttas, har utskottet förklarat sig hysa betänkligheter att obetirgadt tillstyrka denna ölverflyttuing, dels emedan rotehällarnas medgifvande ansågs vara erforderligt, dels ock af skäl, att den ifrågasatta åtgärden skulle på en gåug till landtförsvaret öfverföra ett stort antal båtsmän, för största delen hvaraf befäl saknades. I öfverensstämmelse härmed har utskottet i 26:e punkten hemställt, att riksdagen måtte hos K. M:t anhålla att, i mån af inträffande afgång, ifhågavarande rotar måtte ställas på vakans, för att, så svart som möjligt, ingå i den organisation af rikets försvar, som framdeles kan blifva antagen. Mot denna utskottets hemställan hafva af ledamöter från Andra kammaren i utskottet afgifvits en reservation, deri hemstälits, att Riksdagen, med afslag å hvad K. M:t i denna punkt föreslagit, måtte hos K. M:t anhålla att i mån al inträffande afgång, ifrågavarande bätsmansnummer ställas på vakans och vakansasgifterna iovgå till statsverket. Härpå yrkades bifall af grefve J. O. Mörner, men utskottets hemställan blef dock efter votering bifallen I And:a kammaren antogs deremot sistumnda reservation. I 27 punkten har utskottet hemstäilt om indrag ning till kronan af de i Safvedahls härad indelta, till stadsvakt i Göteborg auslagna, 44 soldetrotar; dock mot den ersättning till Göteborg, hvarom med staden kan öfverenskommas. Denna hemställan skiljer sig från K. M:s förslag i det hänseende, att K. M:t ansett ersättaing icke böra utgå. Ehuru man ansåg frågan ur ekonomisk synpunkt af obetydlig vigt, wille dock flera talare i Första kammaren, respekterande rättsgrunden, bevilja Göteborg en ersättning. Häremot invändes, att denna rättsgrund borde förut undersökas och af sådan anledning beslöt äfven kammaren att inskjuta orden som Göteborgs samhälle dertill kan visa sig vara lagligen berättigadt4. Voteringen utföll med 54 mot 41. I Andra kammaren bifölls K. M:ts förslag oförändradt med 90 röster mot 49. Med denna punkt afslutades föredragningen i Andra kammaren; men Första kammaren godkände äfven de 2:ne följanue punkterna af utskottets betänkande, hvilka afstyrka K. M:to förslag, att 25 rotar af den nya ordinarie roteringen, eom hittills fullgjort roteringen med erläggande af vakansafgift, måtte ålaggas effektiv rutering; äfvensom om effektiv rotering för de s. k. frisockaarna i Örebro län. Statsutskottet har beträffande jernvägsbyggnaderna hittills beslutat bl. a. följande hemställanden: att riksdagen måtte till fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan mellan Carlstad och Arvika, för år 1870 till K. M:is disposition anvisa ett anslag af 3,100,000 rdr; att af detta anslag ett belopp af 250,000 rdr må, om K. M:t så pröfvar lämpligt, användas till understöd åt det bolag, som kan komma att bildas för anläggande af en jernväg från Nordvestra stambanan förbi Fryken till trakten af Dejefore; att, för uppförande at stationsbus jemte banhall för Sammanbindningsbanan genom Stockholm, för hvilket arbete K. M:t vilkorligen medgifvit, att ett belopp af 300,000 rdr från handelsoch sjösartssonden får redan under innevarande år utgå, riksdagen måtte för år 1870 anvisa en lika summa eller 300,000 rdr samt att riksdagen med afslag å grefve E. Sparres motion, i hvad den rör dels det utaf honom föreslagna utsträckta system af statsbanor, dels statsb-nornas byggande genom bolag mot godtgorande i statsobligationer, måtto besluta, att såsom stambano, bvilken bör med statens medel bekostas, antaga, utom den redan vid 1862-63 års riksdag beslutade och till sin sträckning bestamda Östra stambanan, äfven en stambana, utgående från Thureberg på StockbolmUpsalabanan och derifrån sträckande sig öfver Sevalla till Norbergs bergslag och vidare norrut öfver Dalelfven i trakten af Avesta till Storvik på GefleDalabanan, för att derifrån kunna, när statsmakterna sådant besluta, såsom statsbana fortsättas norrut i den riktniog och med den spårvidd, som då kan varda bestämd. Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 4 har i betänkande u:r 11 afstyrkt hr J. F. Fredrikssons motion, n:r 240, om aflatande af skrifvelse till K. N:: angående förändring i tillsättande af postförvaltare. — — —— i ————— .—Å—