Göteborgsposten – 16 april 1869, sida 2

Article Image
Radhuskanslisten, v. bäradsh. A. P. Rhodin hade ingisvit anhållan om att han måtte utbekomma sjerdedelen af sin ordinarie afloning, under den tid han såsom rädhusnotarie tjenstgjort och såsom sådan uppburit trefjerdedelar af för denna tjenst anslagen aflöning, elier ock utbekomma denna lön oafkortad. Denna ansökan hade drätselkammaren afstyrkt. Dessutom hade drätselkammaren tillstyrkt en hemställan af stadskamreraren ang. den aflöning som af tjensteman bör uppbäras, då han ej sjelf bestrider sin tjenst. Härefter hade magistraten, med protokollsutdrag för d. 19 sistl. Febr. dels till stadsfullm. osverlemnat handlingarne, för pröfning af v. häradsh. Rhodins ansökning, och dels hos stadsfullm:e gjort sframs ällning derom, att, uti ofvanomförmälda stadga, sis:a mom. af första punkten, så lydande: Den, som af annan, än nu nämnd orsak, (sjukdom eller annat laga förfall) erbåller tjenstledighet, har åliggande att sjelf aflona vikarie, om sådan förordnas, skall utgå, samt en ny punkt derefter införas, af följande lydelse: -Embetsman, tjens:eman eller betjent, som förordnas att förestå annan befattning för staden och under tiden icke bestrider sin egen tjenst, är ej berättigad tt under samma tid uppbära någon aflöning för sistnämnda tjenst. Den, som af annan orsak, än här ofvannämnde, erhåller tjenstledighet, har åliggande att, mot bibehållande af sin hela lön, sjelf aflöna vikarie, om sådan förordnus. Båda framställningarne godkändes af stadsfallmäktige. En ansökan af bandl. J. E. Eriksson, om ersättning för jord, som vid reglering frångått omyndiga C. Norrbows tom N:o 102 i Majornas 5:te rote remitterades till drätselkammaren; likaså en ansökan af repslagaren Ch. Åhmansson och notarien J. N. Dahlström, om ersättning för vid reglering mistad jord, tillörande sökandernas egendom gamla Reparebanan, En ansökan af handl. G. M. A. Arfvidsson, om entledigande från uppdrag såsom tillsyningsman a försvarslösa personer; blef af stadfullm:e afslagen. Sedan innebafvaren af Lorensberg medgiivit sällskapet Göta Par Brikoll rättighet att i parken derstädes på lämpligt sätt anordna en rund plats, hållande 20 fot i diameter, och att der uppsätta samt framgent bibehålla en minnesvård öfver skalden Wadman, bestående af skaldens bröstbild i brons på postament af granit, så ha komitrade för uppförande af denna minnesvård anhållit aw till upplätelsevilkoren för Lorensberg några af vårdens uppresande betingade vilkor måtte få tilläggas, något som innehafvaren äfven medgifvit. Detta bifölls al stadsfullmäktige. Öfverbefälbafvaren för stadens brandkår hade föreslagit att en förman för brandstationen i Redbergshd måtte antagas med 100 rärs lön och fri brandbeklädnad, hvaremot de extra brandkarlarnes antal skulle minskas från 6 till 4, hvarigenom kostnaderna för stationen skulle förblifva oförändrade. — Frågan remitterades till drätselkammaren. På förslag af hr Mellgren blef särskilda beredningens betänkande i fråga om Landalabergens förening med staden bordlagd. Frågan om uppförande af ett gymnastikhus för Majornas elementarläroverk blef remitterad till rektor vid läroverket för yttrande, enär han föreslagit att detsamma skulle uppföras af sten, men det nu ifrågakommit att huset skulle byggas af trå för en kostnad af 12,000 rår. Herr Mellgrens ofvan omnämnda förslag angående bestämmande af gränserna för en långgata på Svampen i fortsättning af Köpmansgatan, företogs pu in behandling. Man beslöt att remittera frågan till en komit af 3 personer som skulle utses vid nästa sammanträde. Offentliga föreläsningarne. Professor Dietrichson öfvergick i går afton till-behandling af skönhetsformerna i vårt husgeråd och i våra möbler. Föreläsaren visade huruledes hela den vändlighet af former, hvilka på detta område förekomma, kunna hänföras till några tå stereometriska figurer, af hvilka de äro på olika sätt sammansatta. Denna del af föredraget förtydligades genom figarer. Sedan detta blifvit genomgånget, framkastades den frågan huru det ändamålsenliga skulle kunna förenas med det sköna. Förnållandet i detta alseende är att just det sköna på samma gång är det ändamälsenligaste, och lal. ådagalade detta genom en mängd exempel hemtade från de vanligaste husgeråd, såsom tvättfat, mjölkbunkar, lampor m. m. Tal. framhöll derefter det mot det sköna stridande, som ligger deri att man håller föremål afsedda att begagnas i ett slags helgd, tör att de icke skola skadas. Man ser ofta t. ex. en eldgaffel och eldskyffel hänga blankpolerade bredvid kakelugnen. De äro naturligtvis afsedda för att begagnas, men man skulle komma att stå ganska illa hos värdinnan om man toge eldgaffeln och stucke den in i brasan. Hvad beträffar våra möbler stå de närmare det arkitektoniska, och då husgerådssakernas former äro hemtade från rundade ste eometriska figurer, så äro möblernas i allmänhet hemtade från stereometriska sådane. Möblerna äro de föremål der husmodren kan ådagalägga hela sin känsla för det sköna. De äro ett medel ing mellan arkitekturens räta linier och möblernas runda former. Lika smaklost som det är att i likhet med kineserna använda vaser, lika smaklöst är det äfven att vilja lägga en arkitektonisk stil i möblorna. Man har förfärdigat stolar som äro ordentliga små götiska hus, men som äro afskyvärda att sitta på Det gäller ej att sitta på gotisk, renaissanceeller romansk stil, utan att sitta beqvämt. Möblerna böra smyga sig efter menniskokroppen och ega rundade kanter. — Omvexlingen i möblerna betingas dels af de träslag hvaraf de äro förfärdigade, dels af deras beklädnad o 8. v. Möblerna höja familjelifvets skönhet och en vacker möbel inger en harmonisk känsla.

16 april 1869, sida 2

Thumbnail