Göteborgsposten – 12 april 1869, sida 1

uppstod en lislig diskussion. som fortgick under äterstående delen af dagens sammanträde. Utskottet har afstyrkt åtskilliga motionärers framställningar: om röstning per capita; att ingen må tillmätas större röstantal, än som svarar mot 10 gånger den jemna qvoten af kommunens hela bevillning, dividerad med de röstberättigades antal o. 8. v. men deremot föreslagit för städerna i allmänhet: Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden ; eller i något fall för högre röstetal än det, som motsvarar bevillningen för 10,000 Riksdalers inkomst af kapital eller arbete. och för Stockhom: ej må för någon beräknas flera röster än som svarar emot 160:del af valkretsens hela röstetal efter röstlängden och i intet fall högre antal röster än det, som motsvarar bevillningen för 10,000 Riksdalers inkomst af kapital eller arbete. För utskottets hemställan yttrade sig grefve E. Sparre, v. Geijer, Faxe, Ch. Dickson, de Mare, Hazelius (som likväl önskade, att endast 10 af röstontalet utan vidare skulle fastställas som maximum) grefve O. Mörner, frih. A. C. Raab, hrr Frisk och v. Gegerfelt, som i allmänhet yttrade sig för nödvändigheten af att nedsätta det hittills gällande maximum af lg, till Vs, utaf hela rösteantalet, då man måste erkänna, att det vore för bögt tilltaget och då man, genom att sänka det som utskottet föreslagit, komme, utan att något väsendtligt inverka på valresultatet, i en ställning, som vore lättare att försvara mot den agitation, som påyrkade ännu större nedsättning. Emot förändringen talade hrr Wallenberg, Schartau, frih:e Tersmeden, Bildt, Sprengtporten, hrr Nordström och Brun. Dessa betonade vigten af att icke, så svart efter det den nya representationen kommit till stånd, förändra valen till Första kammaren. Den omtalade agitationen afsåg egentligen bolagens rösträtt och deras alltför stora inflytande på valen. Detta borde ändras och derigenom hufvudanledningen till missnöjet undanrödjas. Efter votering om kontraproposition gillades i hufvudvoteringen med 58 röster mot 47 hvad utskottet föreslagit om rösträttens utöfvande i städerna och med 69 mot 25, hvad specielt rör Stockholm. Utskottet hade i afseende på rösträtten å landet föreslagit: Röstvårdet skall beräknas efter det enhvar röstegande åsatta fyrktal. Dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden, Detta afslog kammaren med 78 röster mot 26, af skäl att den nu föreslagna grunden för röstutöfningen vore alltför lös och ohållbar samt blott en mäkling emellan personlighetsoch förmögenhetsprincipen. Äfven det, att utskottet afstyrkt en motion om att aktieegare skall ega rösträtt för behållen inkomst af aktie i de kommuner, der han är mantalsskrifven, ogillade kammaren, som återremitterade denna punkt. I Andra Kammaren diskuterades lifligt Lagutskottets, på grund af väckt motion. gjorda hemställan om, att öfverståthällarens sjelfskrifvenhet till ordförandeskapet hos Stockholms stadsfullmäktige skulle upphöra. Hr Lindhagen försvarade nyttan och nödvändigheten af att öfverståthållaren vore ordförande icke allenast hos stadsfullmäktige, utan äfven i deras nämnder, deriblond särskildt i beredningsutskottet, hufvudsakligen på den grund, att ett personligt samband borde bibehållas emellan de olika förvaltnings-, grenarna. Frih. Liljenerantz, hrr Bergstöm, Stråle Hierta, Sjöberg, Grafström, J. Pehrsson, Adlersparre och Leffler påyrkade förändringen såsom innebärande ett steg framåt till sjelfstyrelse för kommunen. Lagutskottets nu omnämnda förslag godkändes; men deremot återremitterades samma utskotts utlåtande med hemställan om afslag å väckta motioner dels derom, att skyldigheten att bygga och underhålla allmänna vägar och broar må i hela dess omfattning eller åtminstone hvad vinterväghallningen angår, utsträckas äfven till andra, ännuvarande vägunderhållningsskyldige, dels om ändrade bestämmelser i fråga om sättet för vägunderhållningsbesvärets utgörande, dels ock om ändring i gällande föreskrifter rörando skyldigheten att bygga och underhålla by-, qvarn-, kyrkooch utfartsvägar. Äterremissen skedie i syfte att erhålla ett förslag i öfverensstämmelse men dessa motioner.