Göteborgsposten – 10 april 1869, sida 1

ning af Första kammaren. Den med jubel helsade nya riksdagsordningen hade, enligt motionärens upptäckt, icke burit de frukter som man hoppats; den var byggd på en salsk och murken grund, på penningen lik en guldkalf. Första kammaren hade gjort sig skyldig till en mängd synder, sist vid de gemensamma voteringarne, öfver hvilkas resultat hr Jöns var alldeles ursinnig. Huru åstadkomma något bättre? Jo, genom att nedsätta den höga censuren till Första kammaren från 80,000 rdr till ett vida lägre belopp, att utesluta alla förtroende-embetsmän ur Första kammaren, och att tilldela alla riksdagsmän lika arvode. Under det att hr Pährsson med dot orubbligaste lugn uppläste sin motion — påtagligen skrifven af honom sjelt — rådde i salen stor munterhet. Äfven de allvarsammaste förmådde ej qväsva löjet, och man erkände att maken till motion ej kan åstadkommas i tre konungariken. — Den begär des På bordet.