Göteborgsposten – 6 april 1869, sida 1

Från Riksdagen. Första kammaren diskuterade i sistl. Lördagens aftonsammanträde sitt tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 2, afgifvet i anledning af gjorda anmärkningar mot samma utskotts utlåtande n:o 1, om revision af fattigvårdsföreningen och af stadgan rörande försvarslösa och till allmänt arbete dömda personer. Utskottet föreslår i första punkten att lI:te punkten i utskottets förut framställda förslag måtte erhålla följande lydelse: eSöker någon fattigunderstöd, som enligt punkt 1 ej är dertill ovilkorligen berättigad, och nöjes han ej at fattigvårdsstyrelsens derom meddelade beslut, eger han anmäla sitt missnöje hos kommunalstämmans ordförande, som föredrager ärendet på näst derefter infallande ordinarie, celler, der behofvet så kräfver, extra kommunalstämma hvilken afgör frågan. Öfver kommunalstämma beslut, hvarigenom sökt understöd blifvit vägradt, helt och hållet eller till någon del, må klagan cj föras. derest ej visas kan att beslutet ej i laga ordning tillkommit. Första momentet i denna punkt godkändes utan nämndvärd diskussion, hufvudsakligen på yrkande af hrr Lagersträle och v. Gegerfelt. Det senare momentet framkallade deremot en liflig öfverläggning. Her Beckman, v. Gegerfelt, C. G. Mörner, E. Sparre, Lagerstråle, A. C. Raab, Sprengporten yttrade sig för afslag å detsamma, hufvudsakligen af det skäl, att de ansågo en sådan bestämmelse i afseende på sattigvården vara en grymhet mot den fattige och ett gissel för de försammlingar, som halva en väl ordvad fartigvård och som just derföre, skulle komma att osvelsvämmas af tiggare från andra samhällen, der detta ej vore fullet. Något ovillkorligt samband mellan detta moment och de af kammaren redan förut godkända fyra första punkterna i förslaget funnes ej heller. IIrr Hasselrot! II. Wachtmeister, Ehrensvärd och v. Koch ansågo derewot att ett sådandt samband verkligen gåfves och det så starkt, att, om detta moment förkastades, äfven de för 3 veckor sedan med ganska stor mujoritet antagna första punkterna al förslaget blefvo ef intet värde. Att sörebrå Sverige för grymhet mot de fattige, vore orättvist Lemnade man folket åt sig sjelft, vore det ingalunda grymt, men det blefve ogent stämdt mot tiggarne, om det måste, såsom nu är fallet, lemna understöd åt personer, som enligt dess mening ej ega någon moralisk rättighet att få hjelp Momentet afslogs slutligen genom votering med 38 röster mot 35. I andra punkten hemställer utskottet att de i nu gållande lörordning befintliga stadganden om fattigvårdsbidrag må bihållas; dock att den i 10 2 mom. stadgade särskilda asgist af högst 8 rdr må bestämmas —— ERE m