Göteborgsposten – 3 april 1869, sida 2

m 11 ä firar. Men väl kunde han föra demokraterna till Röda IIafvet, men med minnena från 1793 och 1848 skall man svårligen uppnå den andra stranden. Långfredagen brukar man i de katolska länderna hålla fasta. En del frisinnade katoliker i Frankrike ha dock kommit, liksom Luther i verlden, till insigt deraf, att gudsfruktan ej ligger i köttets späkning eller i det yttre, utan i andens renande. Derför har ett sällskap bildats i Paris, hvilket kallar sig triätare. Långfredagen samlades detsamma, för att äta kött, i Avenue Saint-Mande. 800 personer voro tillstädes, bland dem äfven 80 qvinnor och några barn. En fru höll tillochmed ett eldigt tal för samvetsfriheten. De för halfår permitterade, hvilkas permission går till ända d. 31 Mars, ha erhållit befallning om att infinna sig vid sina regementen. Någon förlängning af permissionen beviljas ej, emedan soldaters och officerares undervisning i handterandet af de nya vapnen måste ifrigt påskyndas. Finansministern Magne har till alla de under hans ordre stående agenterna utfärdat ett cirkulär, hvari de uppmanas att med den största uppmärksamhet öfvervaka bildandet af de nya penningbolagen. Påskdagarne snöade det starkt i Paris, så att Boulognerskogen och Elyseiska Fälten hade, säger en parisisk tidning, karakteren af ett ryskt landskap. I Spaniens representantförsamling bekämpade de republikanska fraktionerna regeringens förslag om upptagandet af ett lån om 1,000 mill. realer, i det de begärde minskningar i armåen och strykandet af 114 mill., som bestämts för understöd tilljernvägar. Finansministern förklarade, att lånet var nödvändigt för tillfredsställande af statens mest trängande behof. Utskottets föredragande förordade dess antagande från patriotisk ståndpunkt. Lånet är alldeles nödvändigt för betäckande af bristen, hvilken uppgick d. 29 Dec. 1868 till 2,125 mill. och sedan dess starkt vuxit. Han tillade: Utskottet sysselsätter mig med enande af statsskulden och med reformer i tulltaxan samt tror sig kunna föreslå upphäfvandet af salt och tobaksmonopolet för det löpande året. Lånet har sedan beslutats. Det påstås med bestämdhet, att majoriteten inom cortes skall till konung välja konung Ferdinand af Portugal i trots af hans vägran. 50 protestanter begingo Långfredagen nattvarden i den protestantiska kyrkan i Madrid. något som ej händt sedan Filip IL D. 21 Mars invigdes i Madrid ett protestantiskt kapell. Salen, som rymmer mer än 1,000 personer, var alldeles öfverfull. De nyfikna, som för första gången bevistade en protestantisk gudstjenst, syntes mycket förvånade öfver, att protestanterna ej äro de djeflar, för hvilka man hållit dem. Ä Kejsar Frans Josef af Österrike har anländt till Pesth, som varit djupt upprördt af valstriderna. Det hittills kända resultatet af dessa utvisar: 230 deputerade af Deakpartiet och 160 af oppositionen. Nämnda parti är således fortfarande det öfvervägande, fastän det förlorat 50 säten af hvilka mer än 30 cillfallit den yttersta venstern. En ministerskrifvelse påbjuder upphäfvandet af den i Herrmannstadt befintliga rumeniska komite, hvilken utmärkt sig för ifriga agitationer. Den af österrikiska centralkomitn för verldsutställningen i Paris afgifna berättelsen föreligger nu fullständig. Det är stort verk om 6 band, åffoljdt af en atlas med lyckade afbildningar. Af de i Italiens gröna bok? offentliggjorda diplomatiska aktstyckena må framhallas: I den af Menabrea d. 6 Jan. s. å. till italienske gesandten Corti i Madrid ställda depesher avg. det understöd, som drottning Isabella. erbjudit kejsar Napoleon för gemensamt uppträdande i Rom, förklarades, att Italien icke skall på något vilkor tillåta en annan främmande makts inblandning på påfligt område. En depesch af d. 22 ang. fordrade, att franska trupperna skulle aftåga. I en depecsh af d. 4 Sept. sammanfattade Nigra det samtal, han haft med Moustier, och förklarade, att Tuileriekabinettet änuu icke ansåg tidpunkten läglig för truppernas återvändande från Civita Vecchia, dock uttalande, att denna tidpunkt ej skulle låta länge vänta på sig. Menabreas svar af d. 11 Sept. uttryckte, att denna förklaring gjort på italienska regeringen ett smärtsamt intryck. I den sjista depeschen till Nigra af d. 28 sistl. November sade Menabrea sig icke ha för afsigt att åter öppna eller fortsätta en diskussion, hvilken kanske ändock icke skulle kunna leda till något praktiskt resultat; han önskade blott göra utförliga framställningar i afseende på Moustiers depesch d. 31 Okt., der det anspelades på de följder, som de kejserliga truppernas återtåg skulle kunna medföra. Han måste beklaga, att Moustiers farhågor stödde sig på ett oriktigt bedömande af Italiens inre förhållanden, hvilka man älskar att framställa så, som om revolutionen städse står för dörren, under det att fakta likväl ständigt visa, att Italien gläder sig åt ett lugn, som de fientliga partiernas manövrer