Göteborgsposten – 3 april 1869, sida 1

Lycklig den, som i dessa dagar kan utropa med den vise: Omnia mea mocum porto, som kan stoppa alla sina rebus i fickorna eller under armen, lemna ifrån sig portoch dörrnycklar och lugnt marschera från den lokal som varit till den som varda skall tummelplatsen för hans ensliga, husliga lif under det närmaste heleller halfåret. Afundsvärde dödlige, huru mycket besvär, huru många kroppsoch själsansträngningar, huru många Åförpligtelser i oträngda mål äro icke dig besparade! Skåda omkring dig, se huru din arma nästa får lägga sina käraste egodelar på bår och låta dem kånka åstad okända öden till mötes, se honom med förtviflan och hopplöshet målad i sina anletsdrag, med håret på ända och svettdropparne likt lösta floder dansande utför fysionomejan, lemna Scylla — den uppoch nedvända gamla lokalen — för att hamna i Charybdis — den nya, en syperb illustration till förödelsens styggelse. Dagar, ja, kanske veckor skola förflyta innan kan kommer i ordning: du deremot mottager af din bugande nye hyresvärd nyckeln till ditt trefliga möblerade rum, beläget vid reel gata med mycket vacker utsigt, egen ingång inom tambur samt eldning, städning, borstning, kaffe