Göteborgsposten – 25 mars 1869, sida 1

— Men, sade han till Lecoq, visa mig dassförinnan godheten och res dig upp... vänta, då jag gör tecken åt dig... och öppna häftigt dender dörren till venster. Manette, min hushållerska, som är sjelfva nyfikenheten, står bakom den för att lyssna på oss. Jag hör hennes hår prassla utefter låset ... Gå dit!... Den unge polisagenten lydde, och Manette, tagen på bar gerning under det hon försökte ett litet husligt spioneri, gick sin väg skamflat och förföljd af sin herres sarkasmer. — Du borde dock veta att sådant der aldrig lyckas för dig, ropade han efter henne. Oaktadt både Lecoq och pappa Absinth befunno sig närmare dörren än Tirauclair, hade ingendera af dem hört något, och de voro till den grad förvånade, att de gjorde sig sjelfva den frågan om den gamle mannen spelade en litea på förhand uppgjord komedi, eller om hans hörsel verkligen var till den grad fin som detta uppträde tycktes utvisa. 2) port. fr Nin 68