Göteborgsposten – 22 mars 1869, sida 2

till Rotterdam. Men hvad som i afseende på detta är faststäldt, det rättfärdigar endast för mycket gissningen att de franska intressena äfven åt detta håll äro mycket verksamma och visa en i ögonen fallande sträfvan att söka komma i besittning af holländska banor, hvilka befinna sig i en ingalunda afundsvärd ställning. Den holländska regeringen förvaltar till stor del icke sina egna jernvägar. Det är ett hemligt bolag, som mot vissa vilkor öfvertagit banornas trafik och förvaltning. Detta bolag har äfven öfvertagit den s. k. LättichLimburgerbanan från Ans öfver Hasselt ända till holländska gränsen, hvilken lider af en årlig brist om mer än mill. fres. Denna bana betecknas här och der i pressen som en holländsk bana; den befinner sig på belgiskt område, men öfvertogs att förvaltas af det hemliga holländska bolaget, eburu ingalunda till detta senares fördel. Det franska Ostbansbolaget har den 31 Jan. ingått flera öfverenskommelser om öfvertagandet af holländska banor. Först den bekanta och för Storluxemburgerbanans skull mycket omtalta från Arlon till Brussel och Marloic till Littich. Den andra anordningen afsåg den s. k. Lättich-Limburgerbanan från Ans öfver Ilasselt till holländska gränsen, samtidigt, väl till märkandes, med transitorätten till Rotterdam och disposition öfver halfva bangården i Rotterdam. Den franska Ostbanan har sålunda på det holländska området förvärfvat sig liksom rätt att med hemliga holländska bolaget dela trafikeringen och förvaltningen. Utan denna senare uppgörelse skulle franska Östbanan icke kunnat öfvertaga Littich-Limburger-banan af holländska bolaget och således ej heller kunnat befria detta från den årliga bristen. Öfverenskommelsen skall dock bekräftas af holländska regeringen. Den räntegaranti, som Frankrike gifvit Ostbanan, är som bekant utsträckt till samtliga af bolaget sörvärfvade utländska, särskilt holländska banor, befriar det hemliga holländska bolaget från en stor årlig brist och kommer medelbarligen holländska regeringen till godo. Den holländska regeringen befinner sig dock i en annan ställning än den belgiska. Ty någon formlig afträdelse af en holländsk bana till det franska bolaget har hittilis, så vidt man vet, icke egt rum, men tydligt är, att man vill, om än indirekte, gynna de holländska intressena på den franska skattkammarens bekostnad. Man torde erinra sig, med hvilken itver Holland under åren 1866 och 67 vakade deröfver, att i afseende på Scheldetvisten icke något främmande ingrepp i dess angelägenheter egde rum och att dess område skyddades mot belgiska ingeniörer, hvilka afsett det till några dikningsarbeten. Och nu skall ett franskt bolag intöras i den holländska jernvägsförvaltningen samt de holländska finanserna, vare sig direkt eller indirekt erhålla en stor fördel genom den franska skattkammarens understöd. Man måste på grund antaga, att Holland gentemot Belgien uttömt sitt motstånd mot en främmande inblandning och ej har mera qvar deraf, då det gäller en sinansiel inblandning af Frankrike. Hvad det franska Ostbanbolagets operationer angår, så är en blick på kartan tillräcklig, för att låta oss se, huru omfångsrika de äro och huru de alltmera kringspinna Holland såsom med ett nät. Ostbanan hade sedan förvärfvat sig Wilhelmsbanan i storhertigdömet Luxemburg, den begärde derefter bibanan öfver Pepinster till Spa. Vidare Storluxemburgerbanan från Arlon till Brissel, samt Morloie till Littich, vidare Lättich-Limburger-banan till holländska gränsen, slutligen transitorätt med transka waggoner till Rotterdam, jemte halfva jernvägsstationen i Rotterdam, hvarvid den sranska räntegarantien, utan hvilken dessa operationer icke skulle vara möjliga, spelar en vigtig roll. Och allt detta skall enl. de franska officiösa pennornas försäkringar ej vara någonting annat än fullkomligt oförargliga nationalekonomiska planer! Man skulle såsom i det franska lustspelet spörja: Ivem bedrager man här: Denna Preussens ängslan är betecknande, isynnerhet som Frankrike, genom att förvärfva sig fast egendom i Holland, garanterar detta lands okränkbarhet, hvarigenom Preussens planer att annexera äfven Holland äro korsade! Det är dystra underrättelser, som börja nå oss från Spanien, hvilket åter begynnar sönderslitas af inre schismer, ju närmare det afgörande i landets framtida öde rycker. Med anledning af konskriptionen ha upplopp egt rum, vid hvilka mycket blod spillts (se våra fradamestalamrammarr) Å ndalnagian ar AAA.