Göteborgsposten – 22 mars 1869, sida 1

Från Riksdagen. Första kammaren förehade i Thorsdags afton till behandling bankoutskottets utlåtande om avvändande af 1867 och 1868 årens bankovinst, för hvilket utlåtande redogjordes i senaste Fredagsn:o af denna tidning. Mot utskottets förslag hade reservationer afgifvits af utskottets alla ledamöter från första kammaren, hvilka ansett att 1,504,352 rdr 23 öre afven af 1868 ärs vinst borde till statsverket sflemnas, så att hela det belopp, som komme statsverket till godo, skulle uppgå till 3, 500, 000 rdr, såsom K. M:t begärt. Under den ej särdeles långvariga diskussionen rörande denna fråga tillkännagat hr Hasselrot, i hufvudsaklig öfverensstammelse hvarmed ock hr C. G. Mörner yttrade sig, att han, med afseende på det Önskliga deruti, att bankens fonder vunne all möjlig förstärkniug, biträdde den mening, som uttalats at Andra kammarens reservanter. Då emellertid ej minsta förhoppning vore för handen att kunna göra denna mening gällande, afstod hr Hasselrot sräu yrkande af bifall till dessas reservation och anslöt sig till utskottets förslag, som älven förordades af hr Schartar. För bifall till den af första kammarens ledamöter uttalade åsigt, i hvad den skiljde asig från uiskottets förslag, uppträdde statsrådet at Ugglas hrr I. I. Ekman, Wallenberg, Wijkander, Wern samt :mordstrom. Efter anställd votering emellan utskottets förslag och den mening, första kammarens reservanter uttalat, segrade den senare åsigten med 50 röster mot 12. I öfrigt förekom blott, att kammaren till dess nills. utskott n:o 2 hänvisade en inbjudning från Andra kammaren att biträda dess beslut om anhållan hos K. M:t att svenska och danska fartyg och båtar, däckade under nio nylasters och odäckade under tolf nylästers drägtighet, då de användas till sjöfart mellan svenska och danska orter vid Öresund, må varda befriade från skyldigheten att begagna luts eller erlägga lotspengar under vissa vilkor. Andra kammaren hade i Thorsdags middag ett kort sammanträde för bordläggning af några få till kammaren inkomna betänkanden. Lagutskottet har i afgifvet utlåtande till alla delar afstyrkt den af hr R. T. C. Busck i Andra kammaren väckta motion om åtskilliga ändringar i Skifusstadgan af d. 9 Nov. 1866 jemte den af hr L. Norrby i samma kammare om ändring af hvad samma stadga bestämmer rör. egodelningsrätts sammansättning. Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 5 bar afgifvit följande 2:ne betänkanden, neml.: N:o 8, afstyrkande hr P. A. Åkerlunds motion om åvägabringande, i afseende å tullagatiftningen, af full reciprocitet emellan Sverige och de främmande makter, med hviska Sverige eger handelsgemenskap; samt N:o 9, deri utskottet, med anledn. af hr Liss Olof Larssons motion ang. ändring af 3 kap. 22 8 i fiskeristadgan af d. 29 Juni 1852, hemställer, att riksdagen mäte besluta en und. anhållan, att K. M:t ville låta tills, huruvida icke de tör fiskets skydd i all mänhet erforderliga bestämmelser må kunna i den allmänna fiskeristadgan meddelas, särskildt, om så be. höfves, för olika fisken, län eller större delar af iiket, samt alt, sedan omförmälda bestämmelser fidkeristadgan intagna, påbud derstädes jemväl må införas derom att vederbörande fiskvattensegare vid de särskilda vattendragen ega sins emellan öfserenskomma om hvad som derförutom vid hvarje särskildt vattendrag bör för fiskets ordnande och upphjelpande före tagas, hvilka öfverenskommelser det bör åligga kgs bfhde att, på sått nu finnes stadgadt, vederbörligen fastställa eller vid vägrad fastställelse meddela skälen derför i utslag, bveröfver klagan må föras i för hushållningsmål bestämd ordning. Mot utlätandet bar hr G. E. Widell afgifvit skriftlig reservation, i hvilken br J. F. Kjellson instämde. blifvit i