Göteborgsposten – 16 mars 1869, sida 1

Herr Lecoq ). Roman af Emile Gaboriau. (Öfvers. fr. Franskan.) — Min fru, svarade han, jag är brorson till en vaktmästare vid Palais-do-Justico. Som jag är utan arbete, gick jag att besöka min onkel och faun honom alldeles lim af reumatism. Han bad mig bära detta papper till sin bestämmelse... Det är en kallelse till er att genast begifva er till iostruktionsdomaren. Detta svar hade den verkan att m:me Milner steg ner från sin stol. Hon tog papperet och läste... Det innehöll precist hvad den egendomlige budbäraren förkunnat. — Det är bra, svarade hon; jag kastar en schal öfver mina axlar och lyder... Lecoq gick baklänges och under oupphörliga bugningar nt ur rummet; men han hade knappt hunnit öfver tröskeln förrän en betydelsefull grimas förrådde hans innerliga tillfredsställelse. Den blonda enkan hade låtit narra sig och han njöt deraf. Han gick tvärs öfver gatan, varseblef i hörnet af rue de Saint-Quentin ett hus som var under byggnad, gömde sig der och väntade ...