Göteborgsposten – 15 mars 1869, sida 1

— Ingenting som kan intressera er. Tack! .. jag jag har brådtom, ni skall återse mig. Farväl! ... Lecoq hade ej varit fem minuter inne hos klädmånglaren; men då han kom ut voro Mai och pappa Absinth försvunna. Han fann dock ej något skäl i att oroas deröfver. Då den unge polisagenten, med sin gamle kamrat gjorde upp planen för denna menniskojagt genom Paris, hade hun sökt förutse alla svårigheterna för att på förhand kunna lösa dem. Det närvarande fallet var sålunda förutsedt. Om den ene af de båda polisagenterna var nödgad att stanna efter, skulle den andre kunna sätta honom i stånd att återförena sig med den förföljande, tack vare ett medel lånadt ur sagan om Lilleputs äfventyr. Det blef öfverenskommet att den som följde i Mais fotspår skulle här och der på väggarne och magasinsluckorna med krita rita upp en pil, hvars spets liksom ett utsträckt finger skulle för den som blifvit efter ange den väg han borde följa. Lecoq behöfde således, för att få veta hvart han skulle gå, endast rådfråga väggarne i grannskapet. Undersökningen blef hvarken svår eller lång. På luckorna till den tredje butiken från klädmånglarens sågs en pil med spetsen vänd uppåt rue Saint-Jacques. Den unge polisagenten skyndade framåt i denna riktning. Han förtärdes af oro. Hans säkerhet på morgonen hade fått en svår knäck,