Göteborgsposten – 12 mars 1869, sida 2

hvarje banks delegare äro ansvarige för aflemnade förbindelsar tills de hinna ingå. Aktiekapitalet i den förenade banken nedsättes till högst 1, 800,000 rdr, fördeladt uti 1,800 lotter, hvaraf 800 lotter ställas till delegares i Enskilda industribanken förfogande. De båda bankernas lokaler öfvertagas af den förenade banken. Lottegare i någon af de båda bankerna, som ej vill ingå i det förenade bankbolaget, erhåller hvad af bankernas grundoch reservfonder, enligt behörigen revideradt bokslut, honom rätteligen bör tillfalla. De nya delegarne i den förenade banken tillskjuta ett belopp till reservfondens bildande lika med det, som de äldre aktionärerna vid ordinarie bolagsstämma d. 31 innev, Mars till denna fond atsätta. Selma Levander-Petersson, den i polisens annaler beryktade äfventyrerskan, har några dagar varit förvarad i håktet i Borås, efter att hafva undergått ran-akning in ör Kinds häradsrätt i Svenljunga, der hon varit antastad för stöld af en oxe. Selma nekade nu såsom vanligt till allt, och blef ransakningen efter ett kort törhör uppskjuten, tör inkallande af vittnen. Selma uppträdde här med samma glada mod och fräcka oblyghet, som utmärkt henne hvar non sörevarit, och syntes ingalunda nedslagen af det långa vistandet inom lås och bom. I häktet har hon varit begapad at tjogtals nyfikna. Hon är, säger Borås t:g, af medelmåttig längd, temligen väl växt, med ett just ej obehagligt, men af fängelseluften blekt och något magert ansigte, försedt med utstående, tjocka, groft sinnliga, nu sönderspruckna läppar och medelstora, gråa, kalla, irrande ögon; hennes ålder synes vara omkring några och 30 år, ehuru hon blott säger sig vara 26. Med en flägt af qvinlig behagsjuka äfven i häktet bar hon en temligen snygg väl sittande grå klädning och koketterade för sina manlige åskådare i en liten brun rund fläthatt med en blomsterviska fram. Hon affördes i Ousdags med bantåg till Wenersborg, för att å celltängelset derstädes afvakta förnyad inställelse för tinget. Industrielt. Vid Ljungs jernvägsstation hölls d. 27 sistl. Febr. sammanträde med Gäseneds härads distriktsafdelning af Elfsborgs läns Slöjdförening. — En stor mängd allmoge och ståndspersoner hade dervid tillstädeskommit och allmänt uttalades mycket intresse för föreningens sträfvanden. Så beslöt man atc för anställande af försök med hvitbetsodling reqvirera dylikt frö och ett flertal af mötets medlemmar tecknade sig såväl för erhållande at mindre partier frö, som äfven för erhållande af sticklingar till korgpil, med hvars planterande äfven försök skulle anställas. Vidare väcktes fråga om bildande af ett bolag för upptagande af ändamålsenlig beredning af den utmärkta bränntorf, som i stor myckenhet finnes inom häradet, hufvudsakligen med fästadt afseende på en möjlig afsättning i Borås till dervarande fabriker och industriella inrättningar. Föreningen består för närvarande inom distriktet af 20 ledamöter. Dödsfall. I Tisdags afled i Kristianstad grosshadlaren Sven Littorin. Den aflidne hade genom flit, redbarhet och sparsamhet samt ovanlig tur i affärer småningom lyckats törvärfva en betydlig törmögenhet och ansågs allmänt som stadens rikaste köpman. Läroverksadjunkten i Wexiö A. Törners 28:åriga maka, född Ekenstam, bortrycktes i Söndags, efter ett knappt 2:ärigt äktenskap, från make och ett spädt barn, föräldrar och syskon. Hon dog, efter en kort tids sjukdom, i nervseber och för samma onda hade några veckor förut en hennes syster salleit offer. Vintern i höga norden. Från Östersund skrifves d. 27 Febr.: Den rent af märkvärdigt blida vädeileken, hvarmed innevarande vinter skiljer sig från alla dess föregångare så långt mannaminae räcker, synes icke benägen till ändring. Endast undantagsvis sänker sig termometern 10 å 12 gr. under fry-punkten och snö faller så sparsamt, att vintervägunderhället alls icke medför något besvär, en lättnad för jordegarne, på hvilken de ha att sätta icke så litet värde. Likasom i det öfriga Sverige ha här under senare delen af vintern mer och mindre svåra stormar rasat, likvisst utan att ba förorsakat någon skada, såvidt vi ha oss bekant. Från Zule heter det under samma dag: Om vi ej fruktade att frambesvä ja oväder, vore vi synnerl gen stämda att upphöja en lofsång till AsaNiord, vindarnes pappa, för den i mannaminne sällspordt vackra väderlek, oss blifvit förunnad. Man bar länge fruktat, att onkel Bore skulle en gång öfvertaga sörmyndarskapet, men lyckligtvis är han ännu lika maktlög, som förr, om han ock då och då tyckes knyta näfvarne — naturligtvis i byxfickan. Kanske, har han af sin äkta hälft, j rden, fått sig en grundlig sparlakanslexa för sina utsväfningar i sjol. Fantasien är fyndigare på förklaringsgrunder, än sjelfva naturvetenskapen. Sken-död. Uppgående blandade tåget ihjolkörde i Tisdags på morgonen mellan Kilsmo och Wingåker en karl, som lagt sig på banan med hufvudet öfver skenan, sålunda