Göteborgsposten – 26 februari 1869, sida 1

anslag måtte beviljas till flera veterinärer. I nyssnämnde län, der motionären är hemma, finnes blott sex veterinärer, men ytterligare sem ersordras. Med mycket oklara begrepp om det sria varu utbytets väsende, men desto afgjordare ovilja mot franska handelstraktaten, har hr P. A. Åkerlund, handlande från Marks härad, tll kammaren ingifvit en motion om åvägabringande, i afseende på tullagstiftningen, af full reciprocitet emellan Sverige och de främmande makter, med hvilka Sverige eger handelsgemenskap, hvilken (reciprocitet) af K. Maj:t skulle utverkas. Motionen, välment, det bestrides icke, är naturligtvis hållen i strängt protektionistisk ton och syftnipg, och har påtagligen åstadkommits Åmed samnad hand), d. v. s. af flera liktänkande, hvarsöre det torde tillätas mig att helsa dem med följande ord, som förekomma i motionen: Ålyckliga land, som eger män, hvilka med en enda fras förstå lösa problemer, hvilka kostat Englands störste statsmän många sömnlösa nätter och England oerhörda summor penningar! Att det för närvarande icke står bra till i vårt land, är oss alla bekant, derom erinrar hr Johan Olsson från Kalmar län, hvilken lyckligtvis upptäckt sjelfva källan för detta onda, nomligon det slags frihandel, som i de scnare åren hos oss blifvit införd och ordnad på ett sådant sätt, att den vida mera skadat än gagnat. Handelstraktaten med Frankrike vill dock icke han, såsom den wregående motionären, klandra, emedan den i viss mån åt Sverige förvärfvat, i utbyte för hvad den beviljat, vissa förmåner för svenska handelsflottan och införseln af svenska handolsvaror i Frankrike, som vi förut saknat. Dot ör också endast den i anledning af franska traktaten utfärdade kungörelsen af d. 24 Mars 1865, som bör klandras, ty att alla andra nationer åtnjuta samma tördelar som Frankrike, deri ligger det onda; men lyckligtvis kan detta lätt afhjelpas, derigenom att riksdagen upphäfver kungörelsen af är 1865, emedan dess skadlighet tydligen framträder i dagen och enär den vicke blifvit med riksdagens samtycke utsärdad?. — Ehuru jag icke tror att bevillningsutskottet delar motionärens åsigt, att 1865 års kungörelse, och icke ens någon under nämnde år utfärdad kungörelse, väar källan till det onda?, så har Jag anledning förmoda, att utskottet skall emna ett svar på framställningen, med hvilket motionären skall finna sig väl icke nöjd, men kanske öfvertygad. Det är ganska vanligt, att samma riksdagsmän, som strängt itra för sparsamhet, dock lemna den åsido när dot gäller att bereda deras kommitenter någon fördel, hvilken då göres till statens fördel; och derföre väckas så många motioner om låneanslag till understödjande at arbetsföretag, som antydas skola medföra så stor allmän och enskild nytta. När tiden för de beviljade lånens återbetalningar int:äder, så väckas ofta motioner att laneunderstöden skola — afskrifvas. Ett sådant anspråk har äfven hr A.J. Sandstedt framkommit med, till fördel för vissa socknar inom det härad, som han representerar. be erhollo 5,700 rdr utan återbetalningsskyldighet och 22,800 rdr räntetria i 5 år, hvarerter 8 proc. derå årligen skulle erläggas. Sedan arbetet fullbordats — sänkning at Ljunga-ån — befanns det vicke svara mot förhoppningarne, och nu begär hr Sandstedt att det återstående lånet, 17,300 rdr, skall -afskrilvas. Hr P. Nilsson i Espö har täckts låta förevisa sig ett at enskild person upprättadt Sammandrag öfver Riksstaterna 1835—1869-, och kommit på den tanken, att om det fullbordades, så skulle det vara isynnerhet till nytta för riksdagsmän, hvarföre denne annars sparsamme man nu föreslår att 500 rdr måtte beviljas såsomuppmuntran för utgifvandet af detta arbete. Samme riksdagsman, som länge varit med och som ingalunda vill räknas till de ensaldiga utan hellre till de politiska i den mening, som allmogen i vissa orter förstår ordet, har, påtagligen i ett svagt ögonblick?, fallit på den idsen att väcka em motion, så affattad, att den tydligt visar sig hafva tillkommit endast af popularitetslystnad. D. 27 Januari, då Ola Jönssons bekanta motion i de skånska frälseböndernas intresse blef på förmiddagen remitterad, då Per Nilsson under debatten upplyste, att äfven han anmodats väcka en sådan motion, men som AE ERE AEA SETS VAR AE AE AEA 3