Göteborgsposten – 17 februari 1869, sida 2

Karnevals-skämt. Hastlagsmåndagen firades i Ystad karnevalmessigt af åtskilliga gjuterio. a. arbetare, med att slå katten ur tunnan (katten bestod i en liten uppstoppad hundfigur), hvarefter sällskapet i masker och kostymer företog en kavalkad genom stadens gator. Tåget slöts med en vagn hvarpå åkte tvenne personer, som skulle föreställa Tullberg och Mätta. Oangenämt besök, Ett i Grönegatan i Lund ensamt boende bättre fruntimmer öppnade nyligen en dag sin dörr efter det någon ringt med klocksträngen. Så fort dörren öppnats inträngde en ruskig mansperson, hvilken stängde dörren efter sig och tog ut nyckeln samt affordrade derefter fruntimret hvad penningar som funnos. Fordringen åtföljdes af hotelser. Fruntimret måste sålunda lemna honom 6 rdr, hvarefter han försvann. Intet nytt under solen, ej ens velocipeden, hvilken, enl. Falu läns tidn:g, är en gammal svensk uppfinning. Nämnde tidning uppgifver nemligen, att en af tidningens korrespondenter, en fullt pålitlig person, hade redan år 1821, således närmare 50 år sedan, icke allenast sett, utan äfven profvat en sådan inrättning, som då redan fanns i komplett skick och torde möjligen ännu finnas qvar i modellrammet vid Bergsunds mekaniska verkstad inom Stockholm, eller som det den tiden hette: Bergsunds gjuteri. Den knapphändiga beskrifning, tidningarna gifvit oss på den franska inrättningen, slår till alla delar in med det maskineri, som fanns vid Bergsund. Det bestod sf en lätt sadel, som uppbars af 2, omkring I aln högn, lätta hjul, som gingo efter hvarandra i samma spår. Den åkande eller ridande, om man så vill, satte sig grensle öfver sadeln och åstadkom rörelsen med sina egna fötter, uppföre gick det trögt, på jemn väg gick det temligen, i sakta lutning utför bättre, men kinkigt var att balansera, ty det ville gerna omkull. I framändan på vagnen, som vi vilja kalla den, stod en rörlig uppståndare, som var satt i förening med framhjulet; i dess öfra ända satt ett tvärslag, hvari den åkande höll sig fast med begge händer, och genom vridning på stolpen kunde styra åt höger eller venster. Denna inrättning visades som en kuriositet, men ansågs praktiskt oduglig.