Göteborgsposten – 13 februari 1869, sida 2

A ovYI 11) LG () ÖRA 191TStATTHHIIUHBSATLI 0CMU kräultioner till de främmande länder, till hvilkas stroner de kallas, har sin rot i den tyska nastionalkarakteren. Der den omplanterar sig, I der uppstå gerna strid och ofrid. Härvid träder motsatsen emellan den tyska och den franska nationalkarakteren tydligt fram. Den har, såsom sagdt, visat sig i Rumenien, men den har ännu tydligare lagt sig i dagen genom förhållandet mellan fransmännen och deras införlifvade provinser, jemfördt med det förhållande, som råder mellan Preussen och dess införlifvade provinser. Har det visat sig något tecken till missbelåtenhet i Savoyen och Nizza? Finnes dethär skuggan af ett parti, som önskar förbindelsen hafd och spejar hän till utlandet efter frälsning? Har der förnummits någon klagan öfver förtryek eller förorättande? Nej der råder samma belåtenhet, samma franska sinnelag i de tre nya departementerna, som i de gamla. Afveni de starkt germaniserade, gamla franska provinserna, som på nyare tider återförenats med Frankrike, finnes det intet antifranskt, intet tyskt parti. Tillochmed bland de tysktalande Elsassarne och lothringarne finnes blott goda fransmän, man påstår tillochmed, att hatet till Preussen är hos dem lifligast, och krigslusten är der starkast. Men Preussen kan ej ens försona de nordtyska hannoveranarne med deras öde, och i Kurhessen har det drifvit sakerna så långt, att en stor del af innevånarne önskar sin klassiske storfurste tillbaka. Denna skilnad kan ej vara en blott tillfällighet; den kan endast förklaras deraf, att fransmännen utöfva ett tilldragande inflytande, under det att tyskarne verka frånstötande, och detta ej blott på främmande, utan äfven på hvarandra inbördes, så fort en stat vill samla makten i sin hand. Det fanns en tid, då Preussen var populärt; men sedan det utropat sig till preussisk hutvudmakt, vilja de andra tyskarne endast nödtvunget följa dess banär; de veta att de icke skola bli behandlade som jemlikar, utan som parias. En elsassare har samma rätt, som hvarje annan fransman; hannoveranarne och sachsarna skola alltid vara preussiska olatvar, om de hemfalla till Preussen. Bismarck har nyligen aflagt ett vittnesbörd om den stämning, som på grund häraf råder mot Preussen i det icke-preussiska Tyskland, och han har ju icke keller vågat någonstädes att låta tolket sjelft uttala sig genom en allmän omröstning. Han visste, att svaret ej skulle bli synnerligt olika med det svar, Nordslesvigarne skulle ge, om de komme till sin rätt. Den preussiska pressen har på sista tiden gjort sig till Belgiens eller rättare den belgiska dynastiens riddare och lofvat denna Preussens bistånd mot Frankrike. La France uttalar sin förvåning häröfver, dels derför att det alls icke finnes någon anledning till sådana uttalanden, men likväl isynnerhet derför att Bismarck, på den tiden då han hurrade för Frankrike, yttrade till en fransk diplomat: Tag Belgien, det demokratiska nästet! Frankrikes senat skall hädanefter hålla sina sammanträden för öppna dörrar. Sainte Beuve tänker inom senaten framställa en förfrågan med afseende på klostrens utomordentliga tillväxt i Frankrike. Thiers skall i dessa dagar hålla en offentlig föreläsning till förmån för de gamla krigarne från revolutionen och det första kejsardömet. Ämnet skall omhandla slaget vid Waterloo. Familjen Orlöans manliga stam har nu blifvit betryggad genom den Lördagen d. 6 d:s i Twickenham (England) födde sonen till grefven af Paris. Den lille har döpts till Louis Philippe Robert och skall komma att bära titeln at hertig af Orleans. I Spaniens budgetförslag, hvilket skall föreläggas cortes förekommer ej mera något colonialministerium. De af regeringen tillvänkta besparingar skola öfverstiga en summa af 250 mill. realer. Öppnandet af cortes skulle komma att försiggå utan all ståt. Hvarken trupper eller nationalmilis skola vara tillstädes. Det finnes 60 politiska tidningar i Madrid och deras antal tillväxer dagligen. Correspondencia allena upplägger 50,000 exemplar, af hvilka endast c:a 1,000 försändas utom Madrid. Åtminstone 150,000 tidningsexemplar försäljas dagligen i den spanska bufvudstaden, under det stadens befolkning ej öfverstiger 300,000. Men spanska undervisningsstatistiken ger vid handen, att endast 1 person på 10 kan läsa, hvilket gör i Madrid 30,000 personer, som kunna läsa; en hvar af dem läser alltså — om vi blott antaga de i Madrid lästa tidningsbladen till 100,000 — 3 tidningsexemplar. Olozaga har från Paris anländt till Madrid. Rysslands språk är, andligt taladt, alls icke något språk. Regeringen hade neml. befallt. att i Lithauen och andra delar af landet alla böner för kejsaren och den kejserl. familjen skulle hållas på ryska språket. Häremot invände det romersk-katolska konsistoriet i Mohilw, att nämnde böner endast kunde bållas på latin eller polska, emedan påfven endast erkänr polskan, lithauiskan och lettiekan som de katolska innevånarnes i Lithauen nationalspråk. under det att rvskan hittills