Herr Lecoq ). Roman af Emile Gaboriau. (Öfvers. fr. Franskan.) — Naturligtvis genom porten, min herre, genom . .: — Ja, genom bakporten, tillade domaren med iskall ironi. Återstår att förklara huru ni, som för första gången befann er i detta värdshus, hade kännedom om denna utgång. För första gången blef den anklagades blick förvirrad, hans säkerhet försvann, men det var blott för ett ögonblick ; han började skratta, men det var ett tillgjordt skratt som illa dolde hans oro. — Jag såg de båda qvinnorna aflägsna sig genom den, svarade han. — Ursäkta! ni förklarade nyss att ni ej såg de båda qvinnornas aflägsnande, att ni var alltför mycket sysselsatt för att gifva akt på deras rörelser. — Har jag sagt det? — Ord för ord; jag skall låta läsa upp det för er. Goguet . . . läs. Sekreteraren läste, men den anklagade företog sig då att bestrida att hans uttryck haft denna betydelse. Han ) Forts. fr. N:o 33.