Göteborgsposten – 10 februari 1869, sida 3

inre skildras som någonting vidunderligt i prakt, konstnärlighet och smak. Det är detta: slott, i sin helhet värdigt alt vara ett kung! ligt residens, som drottning Isabella kopt för 8 millioner; för ögonblicket företagas ester hennes ordre stora förändringar och förbättringar och hvarje dag beger hon sig ditut med sin gemål för att taga de pågående arbetena i ögonsigte, Hennes son, den unge prmsen af Asturien, är något mer än ett år yngre än den kejserlige prinsen och har redan blifvit dennes intime vän och lekkamrat. Mau möter honom ofta på promenaderna; så såg jag honom häromdagen rida utför Rivoligatan på en präktig, liten hvit ponny, som han med mycken skicklighet tyglade med den ena handen, under det han i den andra höll en kolossal bukett af kamelior, antagligen bestämd att föräras åt hans moder. Theåtre-Francais synes för ögonblicket savorisera Corneille. Nyligen uppförde man sålunda icke mindre än 3 stycken af honom, neml.: Cinna, Medes och VD illusion comiqlle, hvilket sistnämnda stycke efter många års hvila uppfördes för första gången och mottogs med stort jubel. Theåtre-Lyrique, som efter hand utvidgar sin repertoar med de flesta mästerstycken på operans område, gitver f. n. med stor framgång och under ett ofantligt tillopp af åhörare Mozarts Don Juan. Pariserkritiken yttrar sig mycket gynnsamt om utförandet, företrädesvis om m:me Schroeders Donna Anna och Bacqui ås Leporello. På Thåltre-Italien har en ung debutant, mille Minnie Hauck, uppträdt. Hon sjöng Aminas parti i ÅEa Sonnambula själfullt och behagligt. Men den bekanta ungerska sångerskan Il ma de Murska, lika vacker som talangfull, är henne en farlig medtäflerska. För henne glömma parisarne s. n. alla andra sångerskor; till och med deras ordinarie afgud Adelina Patti, som fortfarande förtrollar ryssarne i S:t Petersburg, skulle svårligen fördunklat henne.