Göteborgsposten – 10 februari 1869, sida 2

Från Utlandet. Allt mera oroande visar sig den politiska ställningen på Europas fastland, der saker och ting synas med allt större snabbhet rycka hän mot ett afgörande, om hvars natur ej tvenne meningar göra sig. gällande. Grekland har ej besvarat konferensens förklaring, utan har konungen i stället begärt förlängning af den i Söndags (ej i Lördags, såsom vi förut nämnt) tilländalupna fristen för svaromåls afgörande, medan han bildade ny ministör. Konferensmedlemmarne skulle sammanträda i Paris i Måndags, för att öfverlägga, om de skulle bifalla konung Georgs begäran. Deras beslut känna vi ännu icke. Emellertid fortfar i Athen ministerkrisen. Ingen vågar träda i spetsen för en regering med ett eftergiftsprogram på fickan. En sådan minister måste dock konungen ha sig, och då han ej kan få den, återstår det honom intet annat, än att i folkets händer lemna sitt eget vadomål. Om folket fortfarande fordrar krig med Turkiet, vill han abdikera. Hellenerna ha att rätta sig derefter. Somliga finnas dock, som säga, att konung Georg skall, heldre än att abdikera, träda i spetsen för den grekiska armå6en, men att han måste vinna tid och derför nu visar sig vilja eftergifter, som hela Greklands stämning gör omöjliga. Då konferensens förklaring blef känd i Athen, blef stämningen derstädes ännu oroligare än förut. Premierministern Bulgaris fordrade nu med bestämdhet sitt afsked, och regeringen såg sig nödsakad att fortsätta inköpen af vapen, ammunition och proviant, för att ej öka upphets