Göteborgsposten – 10 februari 1869, sida 1

—— Napoleon III och Edmond Åbout. I denna tidnings utlandsafdelning har blif vit omnämndt, att parisertidningen Gauloisförbjudits att försäljas på gatorna i anledning aj en i densamma intagen uppsats at Edmond About, hvilken, såsom bekant, förut anlitats af kejsaren för affattandet af en eller annan politisk broschyr, afsedd att leda opinionsvinden i en viss riktning. Härpå har den spirituele författaren svarat i nämnda tidaing, der han bl. a. yttrar: -Regeringen har saknat mod, då hon kunnat urladda sin vrede på en af de få vänner, som tjena henne med sjelfständighet. Jag har ej varit med om något, jag smickrar mig icke med att ha grundat någon regime, men kejsarens person är mig helig af flera skäl, af hvilka det förnämsta är det nationala valet; det lägsta och innerligaste är ett minne af en enskild gästvänlighet. Jag tror uppriktigt, och med skäl, på de goda afsigterna hos denna vidt omtattande, djerfva, ädelmodiga, men ofta illa rådda ande. Aldrig, hvad som än må hända, skall jag låta mig inskrifvas i hans fienders armk. Lika mycket som det skulle vara mig emot att söka en officiel kandidatur, lika mycket skiljd är jag från den systematiska oppositionen. Vi skatta den lagliga regeringen; det skulle vara ej blott farligt, utan äfven illojalt att vilja nedslå den; men alla rättsinnade böra enligt mitt förmenande gripa till verket att förbättra den. En senator af stor förtjenst och stort mod skref till mig för några månader sedan: ögonblicket är inne att helt högt upprepa, hvad vi onödigtvis halfhögt hviskat i fönsterfördjupningarne. Sådan är den roll, jag föresatt mig, i det jag tager del i redaktionen