Från Riksdagen. Frågan om ett statsanslag ef 198,000 rdr såsom brudgåfva till prinsessan Lovisa har i Lördags förevarit i riksdagens båda kamrar. I Första kammaren blef förslaget utan diskussion och enhälligt bifallet Icke så i Andra kammaren, der åtskilliga talare uppträdde emot förslaget. Hr Ola Bosson Olsson förklarade, att man under nuvarande betryck och hungersnöd ej väntat sig ett sådant förslag. Då hvarje annan familj sjelf finge sörja för sina döttrars bemgifter och konungen hade att för sin familj disponera närmare 11, million, så tycktes att med god hushållning en summa sådan som den ifrågavarande brungåsvan borde kanna besparas. Hr Hörnfeldt anmälde, att han önskat att sågom utskottsledamot få sin reservation till betänkandet bifogad, och redogjorde för de tillfälliga omständigheter, som sogat att icke så skett. Han förklarade sig obekant med, hvad det historiska och internationella bruket i slikt fall stadgade, och kunde icke upplysa buruvida vår nuvarande drottning medfört någon slags brudgåfva, men vid tanken på vårt fattiga lands betryck under hungersnöd, skatter och kommunalutskylder, hade vi icke råd till något ädelmod, huru smärtsamt det än kunde vara att afslå en begäran af en älskad konung, från hvars thron så stora handlingar utgått. Äfven hrr Svensn, Pehr Nilsson och Östman yrkade afslag, bufvudsakligen med afseende på det nödlidande Småland. Hr Jöns j Pahrsson förklarade, att ett bifall till förslaget skulle i (I i med djup smärta gripa folket och att den bästa vältalighet härvid lag vore ett kraltigt, men tyst nej. I samma syfte yttrade sig slutligen hrr C. J. Bengtsson, C. J. Kjellman och Petter Andersson: Sedan åtskilliga af det ifrågavarande anslagets ofvannämnda motständare yttrat sig, uppträdde stats0 DL Lr er