Göteborgsposten – 6 februari 1869, sida 2

förstöra anläggningen af en dylik kyrka derstädes. Härtill kommer den förut nämnda mordgerningen i Burgos, så ohygglig att den nyare historien har så motstycken att uppvisa. Denna handling skall dock antagligen komma att stärka oviljan mot presterskapet. Från provinserna ha ingått talrika skrifvelser till regeringen, hvilka uttala folkets harm öfver mordet, cch våra läsare känna förut Madrider-befolkningens demonstration mot den päfliga nuntien, hvilken gömde sig undan, för att undgå massans raseri. Man nåjde sig emellertid med att nedrifva det påfliga vapnet. De öfriga diplomaterna i Madrid protesterade häremot. Saken började bli genant för provisoriska regeringen. Man letade slutligen reda på nuntion, som återförts af Rivero till sitt palats och der blifvit af civilguvernören emottagen. Enl. Times korresp. i Madrid, är man der allmänt af den åsigten, att mordet ijBurgos var följden af en vidt utgrenad sammansvärjning, hvars ursprung måste sökas i högre källor. Hvad som mäste utredas är, huruvida hela presterskapet i staden och det med detta i komplott stående reaktionära partiet varit invecklade i saken. Men lösningen af denna fråga är farlig, och det är antagligen för att kunna med desto större kraft möta de sig resande svårigheterna. som man nu beslutat koncentrera regeringsmakten tillsvidare i händerna på triumviratet Prim, Serrano och Rivero. Några vilja häri se ett tecken till att republiken skall bli styrelseform. Vi tro det ej: åtgärden är nog förestafvad af önskan att bjuda presterna och de af dom upphetsade massorna i spetsen. Ett cirkulär från Englands premierminister underrättar underhusets medlemmar om att högst vigtiga saker skola komma att föreläggas parlamentet efter dess sammanträdande d. 16 d:s. Stormen d. 1 d:s har förstört kusttördämningarne och i södra England har hafvet öfversvammat strandbanorna samt på Irland strandstäderna. En half mil (eng.) af Cambrianbanan i Wales har bortspolats. Skeppsvarf och fartyg ha skadats, och menniskolif ha gått förlorade. Frankrikes officicla tidning meddelar ett kejserl. dekret, genom hvilket för den praktiska högskolan påbjudes en femte fakultet under titeln -Afdelning för de ekonomiska vetenskaperna. Denna afdelning skall omfatta statsekonomien, finanserna, den offentliga rätten. den administrativa rätten och statistiken. I arkiverna har man funnit en skrifvelse från Napoleon I, som deri beviljar åt hertigens af Enghien domare gratifikationer om 30,000 fres. Namnen på dessa domare äro visserligen skickligt blandade med namnen på andra, hvilka man af andra skäl ville belöna; men den egentliga afsigten är så lätt skönjbar, att marskalk Vaillant, för hvilken brefvet framlagts, genast förbjöd dess offentliggörande, ty, sade han: det gäller en blodspenning. -Gaulois har förbjudits till försäljning på gatorna, i följd af en artikel af Edmond About öfver ÅLa Saint Charlamagne. Allt förändras, säger detta blad, geder, känslor, språk; sådan är tidens lag. — Lex temporum. — Romarena sade: Forum; Italienarne säga: faut Rome. Garibaldi, som någon tid förhällit sig lugn, har åter framträdt på scenen i anledning at den stundande sammankomsten i Neapel mellan fritänkare på samma dag som det allmänna kyrkomötet skall öppnas i Rom, d. 8 Dec. 1869. Af denna anledning offentliggöres neml. nu följande bref från generalen till grefve Ricciardi, hvilken vändt sig till honom, för att få höra hans tanke om sritänkaremöte:: eCaprera d. 19 Januari. aMin bäste Ricciardi! — Att vilja församla fritankarne från alla verldens kanter i Neapel under December månad, det är i sanning ett stort verk, och jag lyckönskar er till dess verkliggörande. Genom detta förebafvande skolen j söka att utrota den presterliga kräftskada, som förpestar samfundet. Gud välsigne Edert heliga företag! — Jag förblifver eder G. Garibaldi. Från Amerika erfara vi, att kongressen antagit ett förslag om att gisva en årlig pension af 5,000 dollars till mrs Lincoln. En sällsam tilldragelse i general Grants historia har nu blifvit känd. Grant sjelf visste ej af den förr, än för en månad sedan. År 1863, då ban var upptagen med sina operationer mot Vicksburg, blefvo presidenten Lincoln och hans flesta rådgifvare missnöjda med hans skenbara brist på verksamhet. IIan blef klandrad derför, men visste ej att han i Maj verkligen var beröfvad sin post som öfverbefälhafvare. Detta var fallet. General Banks (som icke var synnerligt lycklig i Shenandoah-dalen) befalldes ersätta Grant, men han motsatte sig att lemna den ställning han innehade och förklarade, att det skulle vara att lemna ifrån sig nyckeln till Mississippi samt sätta Neworleans i fara. Banks klandrades för sin olydnad, men under det korrespondensen ännu pågick, ankom den underrättelsen, att Vicksburg fallit. Det anmärkningsvärdaste häri är, att general Banks aldrig törrän helt nyligen nämnt ett ord derom. 3 — 1 AA fanlaanda fot — Vr ——253 mm —