Göteborgsposten – 6 februari 1869, sida 1

—— — — grekiska Gaia eller Gi, jorden. Månaden bär detta namn, emedan under densamma i äldre tider offrades åt Göja för god årsväxt. Nu vet du det, gack nu och slå vad, om du har lust. Afven denna vecka kan skryta med ett allmänt möte och skryta med rätta, ty det hade väl svårligen någon vågat hoppas, att diskussionen ötver en så brännande fråga som vid föregående möten visat sig ha samma verkan som gnistan i en krutdurk, att denna diskussion skulle kunna föras så lugnt, oväldigt och passionfritt som i Måndags var sallet. Muntrande episoder saknades dock icke och som en sådan torde kunna betraktas det moment, då en talare, som nyss förklarat sig obetingadt hylla det Ilareesska valsättet, uppfordrades att ge åhörarne ett begrepp om detsamma och talarens egen uppfattning deraf, men i stället för att efterkomma denna uppmaning drog sig tillbaka på ett sätt, som påminte om den ofvannämnde samhällsreformatorns namn, uttaladt efter svenskt språkbruk. Italienska frågan inom vår musikaliska verld har i hast blifvit lika sväfvande, som den grekisk-turkiska inom politikens. Hr Colon, den af företagets ledae som var i besittning af nervus rerum gerendarum i alla företag, penningen, har nemligen törtviflat om detsammas framgång och dragit sig tillbaka. Det förljudes dock att hr Strakosch, som äri besittning af en egenskap som ofta uppväger penningen, en okuflig energi, är sinnad att ensam genomdrifva saken, ett beslut som kan anses desto mera heroiskt, som han, under nuvarande förhållanden, icke torde kunna räkna på den uppmuntran, hvilken från teaterdirektionens och teaterkomitöns sida beredvilligt lemnats företaget, så länge detsamma ansågs kunna garantera ett ordnadt och fullständigt italienskt operasällskap härstädes. Men lyckan står den djerfvom bi, heter det och hr Strakosch kanhända en vacker dag kommer alla tviflare på skam, något som vi, i konstens och publikens intresse, af bjertat tillönska honom. I stället för förtrollande, svartögda signoror med eld i blickarne och näktergalstoner i strupen få vi emellertid tillsvidare nöja oss. med professor Basch, med trollstafven i handen, harmonika för munnen och spöken i fickorna. IIr B. annonserar att han i morgon ämnar uppträda å Nya Teatern. Men det gör äfven dir. Rohde? Hvilken skall nu ge vika? Hvem skall visa sig som det sannskyldigaste Demir Basch (Jernbufvudet). A sin egen teater, den Mindre, förbereder dir. Rohde åtskilliga nyheter. Så uppföres i början af nästa vecka Sardous Ny firma, i hvilken hufvudrollerna innehafvas af m:ll Aberg och hrr Rohde och Strindin. Under inöfning äro k. dramatiska teaterns nuvarande bästa lockbeten: Susanna och gubbarne?, Nyårsnatten och Narras inte, de båda senare af R. Benedix. Festivitetslokalen å Lorensberg, hvars lämplighet för större tillställningar synes bli alltmer och mer erkänd och hvarest senast i förgår en lysande, Åända tlll trängsel besökt bal var arrangerad, är i afton upplåten till en i sitt slag högst ovanlig tillställning. Skarpskytte musik-kåren har nemligen der anordnat en konsert, hvarvid det egendomliga arrangement förekommer att biljetten lemnar rättighet till deltagande i en bättre sexa, som serveras mellan konsertens andra och tredje afdelning. Programmet upptager nästan uteslutande muntra saker och med kännedom om huru gouterade dessa tillställningar alltid varit af vår publik, torde man tryggt kunna förutsätta att denna blir mera besökt än vanligt, ty här gäller det i dubbel mening att — goutera. Biljetterna till denna konsert ha körsålts man och man emellan, men vi kunna i all tysthet omtala att ett ringa antal biljetter ännu finnes till salu i Lindstrandska musikhandeln, mot den jemförelsevis ringa afgiften af 2 rdr. Tillställningen är denna gång endast beräknad för herrar, men vi vilja hoppas. att vid en möjligen följande konsert sådana arrangementer vidtagas, att äfven damer deri kunna deltaga. Närvaron af menniskoslägtets älskvärdaro hälft synes oss snarare böra bidraga till den allmänna trefnaden och något pikant synes oss ligga-i att få se dem deltaga i ven glad sexa på Lorensberg. Med kännedom om den goda takt, den känsla för det passande, som utmärker den manliga publik, som brukar bevista dessa konserter, tro vi att ett försök i denna riktning skulle kunna göras till alla parternas stora belåtenhet. Hr Knut Forsbergs första föreläsning öfver Naturförsköningskonsten har gått af stapeln. Föredraget lärer ha varit rätt intressant, men icke synnerligen talrikt besökt. Ämnet bör dock ha något lockande för litet hvar, icke minst för naturens lefvande