Göteborgsposten – 13 januari 1869, sida 1

dAdg, VISAT DCnABGSOnHCT 101 UPHAUCLHTHHEEAT på utgifterna sör sändebuden vid utrikeshofven och för konsulatväsendet. Den sorm, som norska storthinget gifvit åt sin framställning, hvilken ej direkt går ut på nedsättning, är ganska human, och den (framställningen) lärer mycket välvilligt mottagits af utrikesstatsministern. Delgifvandet af utrikeskabinettets räkenskaper åt vederbörande i Norge har länge egt rum. Men det blir alltid kinkigt att bestämma, vid hvilka hof Sverige och Norge gemensamt eller hvardera böra representeras. I detta afseende kunna, och äfven äro, intressena skiljaktiga. I Spanien t. ex. skulle Sverige ganska lätt, men Norge svårligen, kunna undvara en representant. Det är på ganska många platser, som endast Norges handel är i behof af en skicklig konsul. Archangel t. ex. är för Norge af flera skäl en ganska vigtig punkt och den dervarande generalkonsuln är väl aflönt; men svenska fartyg besöka denna plats sällan eller aldrig. Enligt träffadt aftal, sedan gammalt, bidrager Norge med 5,,;, Sverige med 141-delar till de för tredje hufvudtiteln afsedda anslagen, och till konsulatfonden bidrager Sverige med ?;, Norge med ?,, ehuru Norges sjöfart är betydligt större än Sveriges. Det är otvifvelaktigt, att Norges representation i utlandet, så som den nu är ordnad, aflöper för en ganska lindrig kostnad. För några år sedan etablerade sig tvenne norrmän här under firma Astrup Sörensen. De bedrifva redan ganska betydande handelsaffärer, och det är sannolikt, att de om några år intaga ett af de främsta rummen på börsen. De ha nyligen tillhandlat sig de stora sågverken vid Elfkarleby, hvilka, med ett förträffligt läge, skola utvidgas och sannolikt snart framkalla en lifig trävaruhandel långt upp i Dalarne. Priset på ofvanämnde fastighet, 350,000 rdr, anses särdeles billigt. Då jag aldrig varit någon motståndare till Sammanbindningsbanan, och omöjligen kan i den se någon olycka för hufvudstaden, så är det äfven en glädje för mig att se de arbeten, som inom hufvudstaden blifva utförda i sammanhang med denna bana. Till sådana arbeten räknar jag dels den rymliga kaj-anläggningen på Riddarholmen, så väl behöflig för den ständigt tillväxande handeln med lefnadsmedel för det dagliga behofvet, och dels den ståtliga gångbron utmed jernbanan öfver Norrström. Denna gångbro, som för hufvudstadens räkning hade bort byggas, är bekostad af en enskild person och det visar sig redan att denne gjort en ganska god affär. Bland de sorgliga tilldragelserna inom hufvudstadens industriella sfer, står för närvarande kakelugnsfabrikören Åkerlinds nyligen inträffade konkurs främst. Derigenom har ett stort antal arbetare, de flesta med familjer, förlorat sin utkomst. Men det yrke han bedref och som han ganska betydligt har uppdrifvit, var företrädesvis beroende på nyoch ombyggnader inom hufvudstaden. I den goda tiden, då hr Å. utvidgade sin fabrik betydligt, nybyggdes här årligen i medeltal 60 å 70 stora hus, hvartill kom alla de äldre husen som omoch påbyggdes. Nu, sedan kon: junkturen försämrats, är allt dylikt arbete högst betydligt reduceradt. Städernas allmänna brandstodsbolags kontor är nu inflyttadt i f. d. Arfwedsonska huset vid Skeppsbron, hvilket, sedan det för bolagets räkning inköptes förliden sommar, nu undergått den behöfliga förändringen och gjorts särdeles ändamålsenligt. Märkligt är, att bolagets kontor och dyrbara handlingar, hvilka, om de brunnit upp, varit oersättliga och haft bolagets upplösning till följd, hittills inrymts i en förhyrd lokal, der icke ens för de dyrbaraste handlingarnes förvarande ett brandfritt hvalf funnits att tillgå, och likvisst utgöra endast de handlingar och räkenskaper som dagligen måste vsra tillgängliga 2 å 300 stora band. Nu är det så arrangeradt, att invid kontorslokalen finnes ett mindre brandfritt hvalf för nyssnämnda handlingar, vidare förvaras de öfriga handlingarne i ett annat dylikt hvalf på nedra botten, och slutligen är sjelfva kassahvalfvet anbringadt uti och emellan två tjocka brandmurar. För dessa arrangementer och husets reparation i öfrigt anslogs af bolaget 15,000 rdr, hvilken summa är fullt tillräcklig. De af bolagsmännen som ifrigt motsatte sig husinköpet, skola snart inse att detta köp var en god affär. För några år sedan, då Statistiska byråns nitiske chef påyrkade och genomdref en noggrann folkräkning inom hufvudstaden, led han derföre i tidningarne mycken smälek. Nu då en dylik folkräkning ånyo företagits, har den betraktats såsom absolut nödvändig och blifvit mött med välvilja, och hvarföre? Jo, utan tvifvel, emedan på denna folkräkning beror om hufvudstaden i instundande sommar skall tå välja 13 eller 14 representanter till riksdagens Andra kammare. Icke egentligen apropos riksdagen, men i alla fall, är man ännu fullkomligt oviss huruvida den starka nyårsdagsknallen föranleddes af ett åskslag (men på himlen syntes alls icke 2 4 12 2