Göteborgsposten – 11 januari 1869, sida 1

teater filar på 7:de veckan med (the Lancashire Loss. Olympic teater likaledes med pantomimen 4UIumpty-Dumpty. Dramatiska scenen i Nevyork bar stått på en låg ståndpunkt och sensationsdramat varit det herrskande, men tidningarne börja nu att i långa artiklar utlofva en revival och denna pånyttfödelse förebådas genom uppförandet af Shakspeares Romeo och Julia på Newyorks teater. Mrs ScottsSiddons var dock ej den som skulle görat. Hon ar en oöfvad artist och Julia blir en Donna furiosa genom hennes spel. Men Wallack uppsätter Much Ado about Nothing och Booth ämnar inviga sin nya teater med Romeo och Julia. Booth, en utmärkt skådespelare och bror till Lincolns mördare, har under byggnad en teater på 23:dje gatan, som både till det yttre och inre lofvar att bli en prydnad för Newyork. Jag lofvade att tala om affärsförhällandena här, synnerligen hvad importartiklarne från Sverigo angår. Konjunkturerna äro ej goda. Wermlandsjernet ligger osåldt i magasinerna och drar dryga hyror, så att det förloras på hvarje skeppund. Med vuvarande ohyggliga införseltullar kunna omöjligt några svenska artiklar bereda sig god marknad här. Den enda artikel jag sett, som möjligen kunde göra det, är skånska handskar, om de sys med omsorg och prydligt. Italienska handskar, som jag på Malta köpt för en engelsk shilling, kostar här en dollars, Tullen på handskar år 50 proc. af värdet, men om de skånska fabrikanterna nöja sig med en måttlig behållning, så att deras handskar kunna säljas billigare än andra handsksorter, så borde de snart bli bekanta och få strykande afgång. Jag besökte i dag för första gången svenska konsulatet, försökte att få tala svenska, men det lyekades icke. Jag blef dock emottagen med förekommande artighet och den Heron, som mindre tjenstvilligt mottog en af mina bekanta, lär ej längre finnas på konsulatet. .