slutet af November braskade det till med öfver 30 grader kallt uppåt provinsens norrsocknar, men stränga herrar regera aldrig länge, och sedan hafva vi vanligen haft endast några få grader kallt, omvexlandej med regn alltemellanåt. Föret är dock ännu det ypperligaste man kan önska, åtminstone inuti landet. På Distingen torde de Helsingeproduktor, som nedföras, komma att blifva dyra utom lin och väfnader. Länge har jag vistats häruppe, men intet år minnes jag så höga smörpris som nu. När smörpundet midt uppe i Helsingland kostar 13 till 14 rdr och endast med svårighet kan fås, då äro tiderna goda för ladugårdsegare. I Augusti kunde man få köpa smör till 82, 9 högst 10 rdr; men i en hast öfversvämmades landsbygden af uppköpare, som samlade in allt hvad de kunde få och förde det hufvudsakligast till Sundsvall, der man redan då villigt gaf 12 till 13 rdr pundet. Förråden tömdes så grundligt, att under Oktober och November månader ej ett enda pund fanns att få köpa i eljest så smorrika socknar som t. ex. Bjuräker och Hassela. Äfven fågeln är dyr; de pris derå, som noterades på Jerfsö marknad, voro efter 50 till 67 öre hjerpen, d. v. s. efter vanlig s. k. hjerpräkning, 3 till 4 rdr för tjäderparet oeh 2 till 2: 67 för orrparet, hvilket är alldeles ovanligt högt pris här uppe.